pepparkakor o saffranskaka

igår kväll var vi bjudna till morgan o bullmamma marielouise. det var pepparkakor o saffranskaka på bordet(så mamma jag får i mig lite jul här oxå, du kan andas ut).
det jag saknar nu runt jultid är blossas vitaglögg med is o lime(skulle ju passa så bra här med kallglögg). men jag får väl vänta med det tills nästa år.
när ska man ta fram alla julsakerna? vi har funderat på det lite. elin har tagit med sig en porslinstomte hemifrån men vi har kommit fram till att den är det kanske lite för tidigt för än. men något litet kankse man snart kan ta fram i alla fall.

igår hittade vi även en ny spis som morgon o marielouise hade i en kontiener som vi nu har fått. så nu har vi en spis där ugnen funkar. så här ska nu lagas o bakas i ugnen(fast vi är ganska lata så jag vet inte hur mycket vi kommer använda den, fast klyftpotatis blir det nog av iaf)


ligger i gräset o kollar mangon växa, det är första advent

jag är lite upprörd! det är första advent o jag har inte fått höra ann -marie jägerskog sjunga gör portana höga sången.det känns inte som 1 advent helt enkelt. men sen så är det ju oxå varmt allt är grönt(nästan) mangon växer i trägården o ödlorna springer på väggen, det är inte som vanligt(i alla fall inte som hemma). men vi ska snart bege oss till grannarna morgan o marielouise på advents fika. hon har bakat pepparkakor o saffranskaka, så lite känsla kanske man kommer att få iaf.

nu kommer jag kanske skriva något upprörande, så jag vill varna känsliga läsare! 
idag när vi skulle till kyrkan valde jag att ta på mig en brunn långklänning, so far so good! det var bara jag o jacke som åkte iväg o eftersom mötet börjar 8 var inte elin vaken för att kunna kolla min utstyrsel. men när jag kom hem fick jag veta att hunden på mina trosor syndes igenom klänningen! som tur är så tar jag det med en klackspark o skrattar, ibland blir det fel med klädseln här men jag tror oxå att det är ända gången hittills som det blivit såhär fel. undra vad dom andrs tänkte i kyrkan? har jag förlorat allt förtroende nu? detta är frågor som jag aldrig kommer få svar på. men som tur är så var det iaf fina trosor dom fick se, det kunde varit värre!

 
igår hittade vi till ett hotell som heter impala o har en pool som man får bada i om man betalar lite för sig. det var väldigt skönt att ligga i solstolen o bara slappa. vi har kollat in lite andra hotell som ligger på samma turist/hotell gata som oxå har pooler så jag o anton ska ha ett projekt om vilken pool som är den bästa, med på listan som vi sak cheka av är; kostnad, djup, personal, minst tjocka tyskar, renlighet, solstol mm. vi kommer att skriva ett häfte om detta som senare kommer att säljas till dom som ska åka till arusha för att bada på hotell. mycket nöje!



ormen väntade på trappen

idag skulle jag o elin in till ngramtoni för att ha det lite tevligt med mamadennis. vi tog tom med oss en påsebullar(svensjkarna har satt sina spår på stationens guest house). när vi kommer till deras fotostudio(som är ett litet rum en trappa upp från ett café) blir vi bjudna på mat. ugali tänker jag o funderar på hur jag ska klara av det. men icke! det blir soppa. en gråvattning soppa med väldigt konstiga bitar i. jag o elin kollar på varandra o funderar va sjutton är detta. jo det är ju mage plus allt annat du kan hitta inne i ett djur som är ner kokat i soppan. alla ära till elin som faktiskt åt av bitarna medans jag töntade mig o försökte få i mig buljongen som det låg i. det är nog det värsta jag ätit. jag vet att man ska vara tacksam för maten man får o jag kanske speciellt här när man lever nära människor som inte får mat varje dag. men jag kan inte vara tacksam över detta. det var fruktansvärt! dennis fick oxå en skål men han tyckte inte om det heller så han bestämde sig för att leka med innälvorna istället medans jag försökte att säga till honom att sluta pilla på magsäcken o tarmarna(på svenska såklart!) men det gjorde han inte förens mamadennis kom o tag skålen ifrån honom. efteråt köpte vi cola för att få bort smaken, cola har aldrig varit så gott. men det dröjde inte länge förens man kände smaken av soppan igen, fram med tuggumi, o nu sitter jag o äter svenskt godis för att få bort det sista av soppans bismak, aldrig mer!

elin stannade kvar för hon ska på körövning o jag for hem för jacke behövde bilen för att åka dit han med. så jag körde själv för första gången. var otroligt skönt att köra själv. men jag blev ännu mer uttittat o jag har aldrig fått så mycket slängpussar i hela mitt liv. det finns en radiokanal som vi lyssnar på här som faktiskt spelar låtar som amn känner igen från några år tillbaka, Kiss FM heter kanalen. det som är negativt dock är att när som spelar låtar som slänger dom in massa andra ord över låtarna o kan oxå ibland klippas ihop med swahili låtar. jag vet inte om det blir billigare att göra så(minder stim) eller om dom helt enkelt tycker att det låter bättre. jag saknar verkligen att lyssna på bra radio speciellt P3. tänk om man kunde få in den här. då skulle det vara fullbordat!

när jag väl kommer hem o ska gå upp för trappen till huste ser jag att där ligger det en platt liten torkad orm. jag vänder mig om går där ifrån skriker på anton o jacke att dom får komma o ta bort ormen. jacke kommer ut o sparkar bort den. jag börjar bli coolare när det gäller ormar. vi har kort från snake park på en dörr o där är det kort på 3ormar nu skrek jag inte ens av ormen(förutom då jag skrek på killarna). men nu har jag ju iaf fått reda på att det finns ormar här på stationen jag vet inte hur jag ska reagera på detta som nnu är ett faktum. min fråga är kan ormar ta sig upp för trappor? någon som vet? 

i ett land med engelska utag har inte vi ett ända

idag har shopping varit på schemat. det har handlats mattor,växter(mamma, jag har köpt en benjamin fikus! den är mycket minder men har nog fler löv en den jag har hemma!) o annat smått o gott. jag har även köpt en ny mobil för att min super braiga har bestämmt sig för att inte vissa skärmen jämnt. i bland så är det färgglada streck över hela skärmen, ibland myrornaskrig, andra gånger så har allt flyttats runt men oftas är det svart. jag har kommit fram till att efter 3månaders problem som inte är självhelande så är det dags att byta. jag köpte en gammal nokia den näst billigaste i hela butiken, ca 300svenska kroner betalade jag för min nya nokia 1209. jag ska ladda den 4timmar innan första användning, nu kommer problemet. uttaget på laddaren är av engelskt slag alltså 3 pinnar istället för 2. vi har inte ett enda uttag i huset som matchar denna laddare. men jag har ju en adapter med mig som tur är. otur bara att det är från 3pinnar till 2hål, så inte hjälper detta mig något. men jag ska nog komma på ett sätt att ladda den. tänkte gå på lite engelskauttags jakt här på stationen, I will not give up!
 
tack vare växterna, mattorna o tavlorna som jag satte upp i förgår så börjar vårat hem bli just det, ett hem. börjar nästan bli mysigt. någon dag när det är lite mer fart på internet sak jag lägga upp lite bilder så ni får se hur huset ser ut inne.

nä nu är det dags att kolla in guest houset här breve o se om dom har något uttag som jag kan låna.






bubblare

idag vaknade gansak tidigt o kände mig ganska så pigg, o så kommer magen i gång o bubblar som det värstast. inte farligt alltså men den bubblar så den rör sig ibland. eftersom jag inte vet vart det kommer leda så valde jag att stanna hemma igen... är trött på att vara hemma hela tiden. men men jag ser det som så. är jag sjuk nu i början så slipper jag vara det sen, detta har jag iaf bestämmt mig för. när denna månad är slut nästa måndag så kommer jag att hålla mig frisk tills jag kommer hem från detta land. det sitter i huvudet brukar det ju heta.

igår var elin hembjuden till en tant som heter mary. eftersom elin inte känner henne utan bara stött på henne en gång vid våran närbutik(ett fint litet skjul) så följde jag o jacke med. problemet var då bara att vi inte visste vart hon bodde. hon hade sagt nåt till elin men hon kom inte ihåg så vi frågade runt lite bland människorna som hänger runt butiken, men ingen visste vem mary var. dom frågade vad hennes mamma namn var, förklaring mamma namn. i detta land går man under två namn när man blivit förälder. man har ju kvar sitt vanliga namn men om man vill nämna någon lite mer respektfullt så säger man mama eller baba plus namnet på det förstfödda barnet i familjen. så i min familj där hanna är det älsat barnet så hetter mamma mamahanna o pappa babahanna. detta kan lätt bli förvirrande eftersom jag har problem nog med att hålla koll på ett namn o ibland kan man prata om samma person utan att jag vet det eftersom jag använder ett av namnen o den andra personen det andra. men det brukar funka ganska bra, åter till mary letandet. elin hade ingen anning om vilket hennes mama namn var så det var bara att söka vidare. vi fick väldigt många att engagera sig i letandet både utanför stationen o inne på stationen. o till slut hittade vi två tanter som visste vem vi menade, äntligen! vi vart bjudna på cola o satt o pratade lite, hon kunde till o med lite engelska. hon vart väldigt glad över besöket o bjöd in oss igen så på fredag ska vi tillbaka till mary o få kanske lite mer läsk, det är ju inte omöjligt.

kina mat, fotboll o hanson

ikväll har vi varit in till arusha o ätit på dragon pearl(tror jag att det heter), en kina resturang som finns här i stan. mär vi kom dit satt några kinerser som fått i sig lite för mycket av ölen. men dom verkade glada o nöjda,frågan är ju bara vem sak köra hem? för att när som lämnade lokalen satte dom sig i en bil o på flaket o for iväg. det är tur att jag inte vet siffran på hur många rattfulla som kör runt här. men många är det har jag fått höra.
när vi satt o åt av våran goda mat så vissade dom fotboll på tv. det var milan mot nått annat italienskt lag. det bubblade lite av lycka i mig över att se på fotbollen. det är väl en för underbar sport. ska kolla upp när något lag spelar o gå på match inne i arusha. det vore ju skit kul. o om inte det var nog med det så spelade dom hanson i högtalarna. för er som inte vet vilka dom är så är det ett band som var stora i slutet av 90talet, tre bröder med långt hår som alla tjejer var kära i. ibland blir kvällen en full poängare.
har även fått sms från robert som nu äntligen har kommit hem till kristinehamn ett dygn försenat. men äventyr i turkiet tackar man väl inte nej till,,,eller...?

bokning för safarin när besöket kommer i januari är nu klart. hade tänkt att flyga luftballong över serengeti men när dom måste betala allt annat som denna resa innebär. men det blir en dag i lake manyara o en dag i ngorongoro, så det kommer bli väldigt trevligt. men jag vill så gäran flyga i serengeti,, men det får bli en annan gång.

har det hänt något annat då..? tror inte det. magarna mår bättre hos oss alla. vi funderar på att åka in till ett hotell som vi har hört har en pool som man kan betala lite för att få bada i, hittat mattaffärer så nu ska det inhandlas snart annars så vet jag inte. 
om det är något ni undrar över så får ni gärna fråga så kan jag kanske svara. om det gäller magproblem eller malaria har jag lite erfarenhet, annars så har jag blivit väldigt duktig på att googla upp saker så fråga på! 

nä, fy va elak!

idag var det dags för den sista svensken att lämna oss här. men dom andra som åkte igår o skulle vara hemma nu är kvar i istanbul i ett dimmoln. men dom kommer nog hem så småningom.
idag när jag åkte i bilen påväg ut till flygplatsen kollade jag in blommorna som finns i naturen. det finns så stor änglatrumpeter här. o då kom jag att tänka på mamma som älskar dessa blommor. jag tror hon skulle trivas ganska så bra här o kolla på blommor.
vi va in till stan oxå o handlade lite souvinier(stavning?) hos en indier som alltid ger bra priser. det blev en tavla som ska hängas upp i rummet o två ljusstakar. min mamma skickade ju med ett ljuskalender så jag behövde något att ställa ljuset i. utanför affären så stötte vi på den elakaste tanzanianen jag träffat. först var han arg för att vi handlade hos indien eftersom han skickar pengarna hem för att bygga bomber,,, inte så troligt kanske, sen så sa han att han skickade pengarna till al-Quida,, inte så troligt det heller kanske.. sen så frågade han om vi visste vem robert mugabe var,, o det visste vi ju. o då fick vi reda på att han är en stor man eftersom han tog bort alla vita från sitt land. tack för den! men till slut kom det en o sa att kille var på rökt så vi skulle inte ta det så allvarligt. men elak var han!
det var även en kille som ville köpa mig o elin idag från jan(jackes pappa). men han sa att vi inte var till salu som tur var. det värsta var ju att vi stod brevid o han sa inget till oss utan pratade bara med jan, ucsh!

det är ett mirakel..

.. att robert o glenn fortfarande lever o att tanzania tillåter att svenska skolan får finnas kvar i detta land(eller jag vet inte om den fortfarnade gör det om jag ska vara ärlig..)! 
2veckor har gått sen dom kom hit gubbarna o idag ska dom åka hem. även om jag inte har orkat vara med på allt så har det varit otroligt roligt att ha dom här. glenn o robert har så roliga o knäppa historier från alla deras år i detta land. dom skrattar åt hur otroligt rädda afrikanerna är för djur o då speciellt lejon. dom behöver man ju inte vara rädd för, om det kommer ett ska man vara lugn o kolla den i ögonen. men om det är en leopard ska man unvika ögonkontakt. det är ju ett under att dom lever! om ni får ett tillfälle att höra på historier från tanzania från robert o glenn, ta chansen ni kommer inte att ångra er!
eftersom jag är rädd för dom flesta djuren så har jag kommit fram till att jag är nog lite av en afrikan iaf. o det känns skönt att det inte bara jag som är rädd i detta land. jag tror till o med att jag är modigare än tanzanianerna själva.. eller kanske inte..
glenn som man skulle kunna tro är godheten själv med alltid gott humör kan man inte lita på en sekund. hans standard fras är, nä jag bara skoja. palle o bengt går på det mesta o det är väldigt roligt att se o höra. men han har mer ondska i sig. han säger saker till afrikanerna hela tiden om en som man sen inte kan ställa till rätta eftersom jag inte kan säga det på swahili. men man har fått många skratt!
 men om 5 timmar ska vi vinka av dom då bussen kommer o ska ta dom till nairobi för att flyga hem. längtar väldigt mycket till januari o nästa besök.


jakob klarade sig ända upp till toppen på kilimanjaro o jan kom till 5200m.ö.h det är väldigt bra gjort. dom kommer tillbaka hem idag o imorrn åker jan hem igen. ska bli spännande att höra vad dom har att berätta från klättringen.


varken jag,elin eller anton har haft någon matlust på nästan en vecka. robert tror att det är tabletterna som spökar o säger att det är viktigt att äta ändå. vi försöker men när man nästan bar ablir äcklad av maten så är det inte lätt. jag har fyra dagar kvar att äta mina tabletter så jag hoppas att matlusten snart kommer tillbaka. för man orkar ju inte göra något när man inte har någon energi i kroppen. en ondcirkel det där!


när frugan inte är med äter jag vad jag vill!

Igår hängde jag med gubbarna hela dagen. Dom är ju för roliga ändå, det är väldigt tråkigt att dom åker hem på fredag. Jag kommer att sakna dom väldigt mycket. Men vad hittade vi på igår?

Det började med att vi åkte till en by där robert o anette har jobbat med by utveckling.  Så vi skulle träffa pastorn dom har jobbat med(som är en kvinna! Väldigt ovanligt i detta land). När vi kom dit så hade dom ordat ett möte så det var bara för robert att ställa sig o predika. Eftersom han talar swahili som svenska så är det ju inga problem där. Men eftersom alla inte på mötet talar swahili så var det en som  översatte det till masaj. O glenn som översatte till oss andra svenskar. Mycket översättningar på en gång. När han talat klart så sa pastorn att hon ville att dom andra gästerna också skulle säga något. Först gick palle upp, sen bengt o när han gick ner sa glenn att det är nu min tur att säga något. Jag vart så nervös. Varför ska jag upp där i talarstolen o prata? Men det var bara att ställa sig o säga nåt, kommer inte ihåg vad jag sa överhuvudtaget, var för nervös!

Efter det for vi vidare hem till robert där det var dags för mat o vila. På bordet stod det ugali. Hmm min älsklingsrätt, men när leah lagar den så funkar det faktiskt. Jag vet inte hur hon gör det men hon gör det annorlunda mot dom andra(robert berättade att dom som bor i detta område gör ugalin på ett annat sätt som inte är lika gott, stor skillnad tycker jag). Vad åt vi då till ugalin? Jo en köttgryta som smakade helt underbart, anledningen till att det var kött o inte kyckling berodde på att det var någon av gubbarnas fru som inte var med. O när frugan inte är med så får man äta vad man vill till ugalin uttryckte sig frugans man(ingen nämnd ingen klämd), hahaha.

 2 timmar senare satte vi oss i bilen för att åka till en vän till robert o glenn. O då var det dags för mat IGEN! I detta land kan man inte säga, nej tack jag har redan ätit, det funkar inte så. Så det var bara att äta igen. Efter maten skulle vi dela ut några tröjor till några barn som bodde där i området. Det är en kvinna på 90år som hat stickat super fina tröjor. Palle kom väldigt bra överens med barnen även så han inte kan mer än 2 ord på swahili(som han dessutom brukar glömma). Han kastade upp dom i luften gick fram till kossan o lät som den så att barnen skrattade.
For vidare där ifrån o hem till jan o hanna nyman som bor i ett fantastiskt hus ovanför radion. Helt underbart är det där var det lite bön o fika som stod på schemat(elin var också med dit upp).  Sen var det sena kvällen o dags för sömn.

 Igår mådde jacke bättre så vandringen fortsätter om inget har ändrats sen sist vi hörde något!

 Jag har ingen anning om vad jag ska hitta på idag. Palle o bengt åker på safari idag o kommer hem i morrn eftermiddag. Men det blir nog att träffa glenn o robert en sväng iaf!

ps, har fått reda på att kortet på huset o texten har kommit lite på halka. jacke har det första fönstret till höger o jag o elin det andra. så nu behöver ni inte vara förrvirade längre!



 en vy från by vi va till, tanzania är bra vackert!

 barnen som fick tröjor!

 innan vi åkte hem började barnen sjunga på masaj o dansa deras speciella dans som inte går att förklara hur dom gör tyvärr, jag kan visa när jag kommer hem....eller inte.

skit bra gemenskap

När man sak lära att känna nya människor så är det en del som tycker att man ska ägna sig åt gruppövningar för att få en bättre gemenskap. Men är det verkligen det mest effektiva sättet? Nä självklart inte.Bättre gemskap hur får man då det? jo man är kollektivt sjuk i en magåkomma. Det är den stor isbrytaren en av dom största.  När man har kommit till den nivån det är att prata om toalettbesöken man gör då vet man, nu kan det talas om allt. Väldigt skönt faktiskt. Även om det vore skönare att slippa magåkomman så finns det ju något positivt med den iaf.
Hörde igår från jacke att det inte vara så bra så om hans mage inte blir bättre måste han avbryta klättringen, hoppas hoppas att magen har blivit starkare.

 Igår kväll var vi uppe hos gubbarna på kvällen. Som vanligt hade dom någon ormhistoria att berätta. Ormhistorier  är något dom har mycket av o speciellt då glenn. Att sitta hemma i sverige o höra om giftormar sånt är lite jobbigt, men tänk er hur det är att vara ormrädd i tanzania höra om alla dessa ormar o veta, jag befinner mig i samma land som dessa äckliga vidriga kräk. Inte alltid en så rolig känsla. Men man måste ju hitta något positivt i alla detta. O det är ju att här uppe på 1600m.ö.h dör jag bor finns det inte lika många giftormar, inte giftspindlar eller skorpioner heller. Men i söndagskväll så hittade dom 2 gift spindlar uppe i roberts hus. Det känns tryggt att vara här.
Vet inte om jag berättat om vad palle var med om andra kvällen här. Han skulle gå på toa o när han tittar ner i toan så är det en padda där. Kanske inte det roligaste att hitta i en toa. Så att en orm skulle kunna komma den vägen är ju bara en sanning, frågorna är bara viken toa kommer ormen att komma i, hinner jag lämna landet innan den kommer till våran? Glenn berättade att en gång när han duschade kollade det upp en orm från brunnen.  Som sagt, känns tryggt o bra att vara här!


frukost i färg

har sovit gott inatt o det gör stor skilland de när kroppen inte är på topp! mår väldigt mycket bätter tror att pillrena som herr doktor skerv ut hjälper. resten av huset mår bättre oxå. behövde inte ens vila under duchen framsteg. men lite vila efteråt blev de!

jacke o hans far lämnade boet halv 7imorse för att bege sig mot afrikas högsta, samt världens högsta fristående berg kilimajaro för att vandra upp på toppen. detta tar typ 5dagar o det är en ren plåga för kroppen. jag o elin har fått tips på att ta 1dagars vandring på berget då ingen av oss känner behovet att betala svindyrt för att frysa o plåga oss själva. o om vi tar den vandrigen kan vi ju säga attt vi klättrat på kilimanjaro utan att ljuga, vi behöver bara unvika att säga hur högt vi gick.

lägger ut en bild på mina färgglada piller. jag o jacke fick samma o vi funderade på om det verkligen var medicin vi fått. men sen kom jag på att malaria medicinen var knall grön så färgtabletter är något dom kör stenhårt på här. den rosa tabletten smakar super äckligt! jag vet att man inte ska smaka. men den smakar iaf, men det är bara en kvar att ta av den. dom två andra ska jag äta 7 till av tror jag att det är.. äter till paketet tar slut=)



 färg piller!

here we go (nästan) again...

I igår var det dags igen för ett sjukhus besök. Denna gången gällde det mig, jacke o elin. Eller ja,, sjukhus o sjukhus. Det var ett vänterum, en toalett, ett rum att ta blodprov i o ett labb där dom kollade olika prover. Jag o jacke fick diagnosen salmonella, Elin fick diagnosen urinvägsinfektion, men hon har antagligen fått salmonella också(detta enligt Hanna Vyärinen(läkare, stavning på efternamn?) som tillsammans med marko, leif o annacarin mörk bott en natt på stationen innan dom åker vidare till sitt område här i tanzania). Detta är något som anton verkar ha råkat utför under natten som gått. Så här i hus nr 20 bor 4ungdomar med smittan salmonella. Eftersom jag inte är helt återställd från förra sjukdomen så är jag mer svimfärdig än vanligt o orkar näst intill ingenting. Magen är kass o mitt humör är inte på topp. Om inte hanna, david o sanna beställt biljetter för att komma hit i januari så hade jag nog åkt ut till flygplatsen för att tvinga dom att flyga hem mig. Men hanna v kollade lite på vad för mediciner vi fick o sa att om dom inte hjälper så ska vi köpa en annan som jag inte kommer på namnet på just nu men som hanna tycker är dom bästa. Känns bra att få prata lite med en svensk doktor.
men nu återstår en fråga, vilken sjukdom kommer jag få härnäst? Nu hat jag ju checkat av malaria o salmonella. Är det aids som väntar tro eller kollera? För då åker jag verkligen hem!
det är ju tur att gubbarna är kvar en vecka till.

 idag är det invigning i kyrkan. Något som både jag o anton inte kunde medverka på eftersom våra magar inte tillåter oss att lämna huset. Känns väldigt ledsamt att missa det också. Eftersom jag missade konserten sist pga malaria. men jacke kom förbi o sa att det är röj o att jag verkligen missar något. tack för de jakob nilsson, känner mig verkligen bättre o lyckligare!

 Skulle vilja utnämna 2 hedersläsare den första är min morbror bengt som har fått min jultomte att läsa bloggen, du är ju för bra bengt! O en andra blir då jultomten eftersom man måste vara snäll mot honom annars får man inga julklappar, det har jag lärt mig!


äntligen!

 detta är vårat fina hus. första fönstret till höger är jackes o andra är mitt                                                     o elins! nu har det även kommit lite blommar i rabbaten.


 det växer mango på vårat träd ute i trägårn, ska vara klara i januari ungefär, 
                                                   så hanna,david o sanna ni kanske kan plocka lite mango till frukost när ni                                                   kommer! 

efter ösregn blir det kladdigt värre...

himlen bestämde sig för att öppna sig helt idag. det vräkte ner som om det vore tävling om vilken droppe som var störst o landa snabbast, helt sjukt. när regnet hade slutat med sin töntiga tävling så skulle jag o elin åka hem. vägarna inne i ngramtoni är inte asfalterade, så ni kan ju gissa att det är kladdigt där. o eftersom det kom så mycket vatten så ligger mycket kvar på vägen. jag o elin kom till ett ställe där det är kladdigt nästan jämnt, men idag var det inte kladdigt. idag var det en sjö nästan inlandshav. så vad gör man? man lägger i fyrhjulsdriften o ber att bilen inte ska fastna o att jag ska slippa stanna i sjön. våran bil är ju väldigt duktig o för det ofta lydig så den bara körde på som om inget var annorlunda förutom att det nästan som att sladda på is för att det inte gick att greppa vägen så bra. men vi kom hem o är glada över att klarat ännu en körning.

när vi jobbar med tjejorna så handlar det väldigt mycket om ge o ta. jag o elin visade att tjejer kan måla. dom har aldigt sett tjejer måla hus förut så nu kan dom det. så idag var det min tur att lära mig något, städa. närmare bestämmt skura golv. detta går inte till som det gör i sverige. utan det är böjd rygg o en trasa som gäller. var inte det roligaste jag har gjort så jag försökte att göra det roligare genom att sjunga deki deki deki(som jag tror betyder skura, dom sa iaf att jag skulle deki golvet...)
men dom bara skrattade åt mig o ville inte sjunga med.


  jag i action!

goa gubbar!

dom har anlänt! en chokad palle, 2 som känner att dom kommt hem igen o n annan som har varit här några gånger. det var ingen lätt början för våran palle. nästan direkt dom lämnade nairobi så kommen en flock med zebror, sen kom punkan med en väntan på 2timmar fö att kunna åka vidare sen var det strömlöst. men jag tror att han repar sig, det är ju efter allt afrika han har kommit till. va till khans med dom igår o snart ska vi iväg med dom igen. det är så rolig att dom är här. 
tack leif karlsson för hälsningen, kul att bloggarna kan ge ett skratt. vi fick även veta att det är några stycken hemmma som läser, väldigt roligt att höra att ni hänger med på våran resa!
karin plus familj, tack så mycket för dom gula kärlekarna! jag saknar att komma ner till karamell ta kaffe o tjata med dig o tessan. men snart är det bara 7månader kvar tills jag kan göra det igen, ser fram emot de!
mamma! du är ju för rolig ibland. julsaker i all ära(som jag inte saknar, o det finns faktiskt att hitta lite inne på shoprite). men julservetterna fick mig att skratta så jag inte visste vad. tack för julklappen oxå. har inte öppnat den än, ska försöka att inte öppna den heller innan 24 december. men det är ett tag dit så jag kan inte lova nått.

jag börjar bli frustrerad över detta språk. har aldrig varit språkbegåvad. att hålla skillnad på svenska o engelska är min nivå. men jag läste italienska ett år på gymnsiet, men det ända jag kommer ihåg från det är att beställa en pizza o att säga, jag är törstig. elin som har läst ganska myckt språk o kan sätta sig frivilligt o plugga lite swahili går det väldigt mycket bättre för. för jacke funkar det oxå väldigt bra för, menjag får kämpa o kämpa. men det ska gå! jag har bestämmt mig för det. för utan språket kommer man inte så långt här nere.

har kommit in i en period när jag saknar alla er där hemma o allt som finns hemma. men jag ska komma ur denna period starkare. o så är det ju bra att sakna för då vet man ju att man gillar dom dom är där hemma! super bra! 

har försökt nu i nästan en vecka att få upp en bild på vårat hus. men jag o datorn är inte riktigt vänner när det gäller bilden. men den ska komma upp någon gång så ni får se! 

levt i en lögn!

igår satt vi i kyrkan efter mötet för att vänta på josef(andra pastoren) som vi skulle följa med hem för att äta, mycket god mat bjöds det på!
undertiden vi satt där i bänken så berättade jag att jag har kommit på ett skit bra namn, om jag mot alla förmodan skulle få en son(vill ju inte ha barn har jag ju bestämmt mig för). i alla fall, skulle jag få en son så  skulle han heta phenix(obs, engelskt uttal!). så vi kom in på att prata just om fågeln fenix. jag funderade på när det var den började brinna. om det var när den flög elller hur det nu var. elin o anton berättade att när den dör så brinner den o födds pånytt genom askan. detta fick mig att börja tänka... hmm,,, men om dom alltid återuppstår hur dör dom då? - anton, det är ju det som är poängen sara, dom dör aldrig! -...hmm.. men då måste det ju finns hur många såna fåglar som helst om dom aldrig dör!
det var nu anton kollade länge på mig o sa, sara du vet att dom inte finns på riktigt va?
detta kom som en chok! fenix fågeln finns inte på riktgt. har alltid trott detta. jag trodde att den bode i sahara, men icke. jag kunde inte helt tro på dom så när jag kom hem så googlade jag på det. o det är sant, det är bara en påhittat fågel. det känns som om något saknas nu i mig o min omgivning, en hel art har dött. ibland är livet tufft här nere!

 en icke verklig fenix,, för dom finns inte.




igår öste regnet ner. jag o anton åkte in till arusha på kvällen för att unna oss lite gott att äta. o det var inte vägar vi körde på utan sjöar vi åkte båtbil på. spännande var det när anton tog över körningen. så när vi kommer till arusha är det snustorrt. inte en droppe regn hade fallit där. det är konstigt det där med väder ibland.

elin fick ett telefonsamtal av robert som sa att dom är i tanzania o fått punka, välkomen hit! sen skickade han ett sms o skrev att godiset var uppkäkat. då hälsade jag att dom kunde åka hem o komma tillbaka när dom köpt nytt! fast det är inte bara därför som jag är glad att dom kommer, det ska bli så kul att få träffa dom o efter förra veckans hemlängtan så känns det lite bra att få se lite folk man känner hemifrån!  



one up another one down..

igår fick vi reda på att lilla dennis 3år(om ni inte minns honom, så står det om honom längre ner på bloggen plus ett kort på han o mig finnd där) har fått malaria, stackars lite. men han skulle i alla fall med till stan idag med mig,elin, hans mamma o pappa. dom placerade honom i framsätet utan någon annan som satt o höll i honom. men jag o elin försöker i alla fall tänka lite på säkerhet så på med bältet över magen blev det. när vi kom fram till foto affären(ligger vägg i vägg med stadium) där elin beställt lite kort så bara spruttade ur dennis mun. han mådde inte bra den lilla pojken. som tur var hade jag med mig näsdukar så hans mamma kunde troka av honom. kort hämtades o sen skulle vi lämna den fina parkeringsplatsen jag hittat åt oss. att backa ut på vägar är en sak. att back ut på en väg i arusha när alla bilar har bestämmt sig att köra på just våran väg är en annan. men tack vare min körförmåga som har utvecklas väldigt mycket här nere så klarades det oxå av. sen körde vi hem för jag o elin bestämde att det inte var så snällt att springa i affärer o skjul med en sjuk dennis.

igår kom antons handledare förbi vårat hus med en svensk kille som är på rundresa i tanzania o ska vara här uppe i arusha i nästan 1 månad. han heter viktor o kommer från trollhättan. o där har ju jag släktingar viket sammanträfande. o sen att han känner niklas(min kusins man) gjorde ju genast att man kom bättre överens. han visst oxå vilka dom andra släktingarna var i pingst då han har teamat där i ett år. 

idag har det åskat o regnat. men et blev inte svalare för de,, men något som är kul är att jacke o anton var ute o gick när det regnade som mest o det är ju extremt roligt! men det är faktiskt väldigt varmt idag. så nu den återstående delen av denna dag kommer att gå åt till att vila. 

ibland kanske det är svårt att hänga med i mitt skrivande. men min bror har kläckt koden som jag inte ens visst att jag hade. om man läser sammtidigt som man tänker på hur jag pratar så blir det lättare, skriver nämligen som jag pratar!

mår mycket bättre idag!  

säg inte hej innan du hoppat över bäcken....

trodde ju att jag blivit mycket bättre. känner mig så otroligt mycket bättre. men denna morgon började med 5 rundor till rummet brevid mitt o elins. så jag bestämde mig för att det får bli ännu en dag i hemmet. men det har jag ju vant mig vid så jag överlever väl de oxå.
men jag har kommit fram till att man missar mycket när amn bara är hemma. under perioden för min hemvistelse har dom andra barnen i huset varit på konsert, ätit pizza(har varit sugen på det under några veckor nu!), gått på cirkus, ätit på khans, o igår var elin o jacke med morgan o marielouise för att kolla på deras arbete. verkligen fel vecka att vara sjuk på...

fick reda på igår att dom kära svenskarna kommer redan på måndag. vi trodde att det var på onsdag som planet skulle landa, men icke där hade vi fel. ska bli så roligt att träffa lite folk man känner o kan prata ordentligt med. om det är något som jag inte har uppskattat fyllt ut hemma så är det att man blir förståd när man pratar med sina vänner. börja uppskatta det lite mer hörni, för det är ingen självklarhet!

har börjat räkna ner tills planet landar med mina syskon o sanna i lasset. längtar så mycket tills dom kommer ut från flygplatsen o jag får mina kramar. o sen att få vissa dom runt här o bara umgås under 2veckor. jag vet att det är över 2månader kvar. men jag längtar iaf. o dom här 6 första veckorna har ju bara flögit förbi så det kanske kommer gå fort tills dom kommer!
 

höger?vänster?upp?ner?.. jag är yrrrr

idag är det yrrrrt! det snurra runt en massa i huvudet idag. fattar inte varför. har kollt lite på nätet om malari o det stod något någonstans att man kunde bli lite yr. hur gjorde människor innan google? det är en stor fråga för mig. o en stor eloge för er som fixar livet utan detta guda sända fenomen.
dom här dagarna som har gått har jag kommit fram till 2 saker(jag har kammit fram till mycket mer men 2 lite större saker).

1 det är stor skillnad mellan att vara klen o att vara svag!
2 det är stor skillnad mellan att vara trött o att vara kraftlös!

man kanske skulle kunna tro att jag är rastlös efter några dagar i vårat hus, icke då! eftersom jag inte har någon ork till att göra något så blir jag heller inte rastlös. o fram tills idag har jag ju haft mina toa rundor att sysselsätta mig med. igår klarade jag till o med av att dusha. men sen så var det bara att lägga sig o vila en stund. det är lite konstig det där. jag har ju alltid kännt mig ganska stark, o så nu är man helt utslagen. men något gott kommer jag säkert att få ut av detta. annars jag kommer att tvinga mig att hitta det!
sen en annan sysselsätta jag nu även har är att stryka på myggmedel över hela mig, kolla efter myggor o framför allt, försöka DÖDA dom. jag hoppas att denna noja kommer att gå över så småning om annars tror jag att det kan utvecklas till någonslags fobi, o som om jag inte har tillräckligt med dom! 
  
tack för alla snälla kommentarer som jag har fått!
sen så är jag väldigt glad över att det bara är en vecka kvar till kristinehamnarna kommer hit, det kunde ju inte komma mer lägligt med besök hemifrån dom värmländskaskogarna känner jag!

 medicinen jag har ätit!

tänkte lägga upp lite mer bilder. men just nu vill inte sidan jag använder för bild upplägg funka så jag testar igen senare..

ett ps till det förra inlägget..

om ni vill ha något o skratta åt som dom andra i huset har skrattat åt, i lördags kväll när jag låg på sjukhuset i frossa osv så var inte alla hästarna i stallet. när dom hade tagit blodprov o försvann iväg med det. efter ett tag kom sköterskan tillbaka o började prata med dom andra systrana o doktorn som jag tror fanns med där någonstans så tycker jag mig höra ordet aids. igen då, jag hängde inte riktigt med. men jag frågade iaf elin om det var aids som jag fått. elin kollade på mig o nej du sara. det har du inte alls.
det har skrattats åt detta. men lite skratt förlänger livet!

vill hem!

idag har jag luggit på soffan eller halv luggit i en av våra fotöljer medans elin lagat mat o tagit hand om mig. o anton varit inne p internet o läst om malaria. han gick igenom alla sytomen man kan ha, jag hade alla utom ett sytom, haha mig tar dom inte så lätt.
natten tills idag är nog en av dom värsta nätterna jag någonsin varit med om. direkt jag drack något så kunde jag räkna till 10 sen var det bara att springa till toan. min mage var helt ut tömd(detta även så jag inte drack eller åt). om man blir svimfärdig av att bara vända sig i sängen kanske ni förstår att det inte var helt bra. febern kom tillbaka men jag kunde inte gå upp för att hämta tablett eller vatten. men som tur är sover elin o jag i samma rum o hon gick upp o hämtade allt åt mig. i mitt hus bor det bara änglar om en någon ibland har horn. men vi är verkligen som en liten familj.
har aldrig heller upplevt en sån hemlängtan som jag gjorde idag. ville bara hem! jag vet att jag inte bilr frisk av att komma hem. men jag önskar bara att jag var hemma iaf! david ringde o vi pratade om närä dom ska komma hit, sen fick jag gråta ut med mamma i telefon(försök att ha malaria o mamma ringer utan att gråta!) sen berättade hanna roliga saker för mig så det känns bättre nu. det är tur att man har en underbar familj.
men åter till malaria. visste ni att ca3000 barn dör varje dag i afrika pga malaria. jag o anton blev ju glada över att jag är över 18 så jag inte kan räknas med där. 
malaria kommer (nästan) för alltid vara kvar i mitt blod o dyka upp när kroppen är utslagen av andra sjukdomar eller andra ovanliga tillstånd (antons mamma fick tillbaka sin när hon blev gravid, så det är något jag ska akta mig för).  
det som är positivt då? jo det är att anton fick malaria när han var här för 15årsen så vi har startat en klubb!

för er som aldrig kommer få malaria tänkte jag nu berätta för hur det känns just under själva "attacken". tänk dig den värsta krampen i magen, illa mående, du frossar fast du har hur mycket på dig som helst fadst det hjälper inte för frossan kommer inifrån, du har huvudvärk som liknar migrän, varje led o muskel värker o du har feber. nu vill jag att du lägger ihop allt detta så kan du kanske föreställa dig hur jag upplevde det i lördags kväll. inte så trevligt!

nä nu orkar jag faktiskt inte skriva mer. ska försöka göra mig lite blåbärssoppa. så får jag hoppas att magen blir bätter.
ni som ber får gärna komma ihåg mig. för det är inte så roligt just nu. 

 


sjuk! big time,,

igår kväll när jag låg här på våran soffa(som är obekväm) frös jag som det värstaste. hade mycket kläder o täcke men kunde inte sluta att skaka o hacka tänder, huvudvärkte, magen värkte. när dom andra kom hem så gav elin mig några tabletter som jag inte klarat av att gå o hämta själv då varje led i kroppen värkte. elin hjäplte mig till sängen sen gick hon o anton bort till morgan o marielouise för att se om dom hade en febertermometer. dom kom tillbaka med morgan för nu skulle vi fara till sjukhuset. så in i bilen packade vi oss morgan o hela pmufamiljen. kom fram till sjukhuset tog blodprov osv, dom hittade inga parasiter i blodet,, men dom sa att man inte alltid gör det, men alla sytomen pekade på samma sak, Malaria. medicin skrevs ut men inga piller hade dom på sjukhuset. o eftersom klockan var runt 11 så var inget apotekt öppet heller. men morgan kom på att marielousie hade preics köpt hem en dos malaria tabletter som jag fick. så nu på morgonen har jag bara lite feber(hade 38,6 på sjukhuset) o lite ont i magen.
så idag missar jag konserten i arusha. men men, nu vet jag iaf att jag överlever malaria o vet vart sjukhuset i ngaramtoni ligger. det är ju alltid nåt!  

RSS 2.0