Sara i Tanzania

När man sak lära att känna nya människor så är det en del som tycker att man ska ägna sig åt gruppövningar för att få en bättre gemenskap. Men är det verkligen det mest effektiva sättet? Nä självklart inte.Bättre gemskap hur får man då det? jo man är kollektivt sjuk i en magåkomma. Det är den stor isbrytaren en av dom största.  När man har kommit till den nivån det är att prata om toalettbesöken man gör då vet man, nu kan det talas om allt. Väldigt skönt faktiskt. Även om det vore skönare att slippa magåkomman så finns det ju något positivt med den iaf.
Hörde igår från jacke att det inte vara så bra så om hans mage inte blir bättre måste han avbryta klättringen, hoppas hoppas att magen har blivit starkare.

 Igår kväll var vi uppe hos gubbarna på kvällen. Som vanligt hade dom någon ormhistoria att berätta. Ormhistorier  är något dom har mycket av o speciellt då glenn. Att sitta hemma i sverige o höra om giftormar sånt är lite jobbigt, men tänk er hur det är att vara ormrädd i tanzania höra om alla dessa ormar o veta, jag befinner mig i samma land som dessa äckliga vidriga kräk. Inte alltid en så rolig känsla. Men man måste ju hitta något positivt i alla detta. O det är ju att här uppe på 1600m.ö.h dör jag bor finns det inte lika många giftormar, inte giftspindlar eller skorpioner heller. Men i söndagskväll så hittade dom 2 gift spindlar uppe i roberts hus. Det känns tryggt att vara här.
Vet inte om jag berättat om vad palle var med om andra kvällen här. Han skulle gå på toa o när han tittar ner i toan så är det en padda där. Kanske inte det roligaste att hitta i en toa. Så att en orm skulle kunna komma den vägen är ju bara en sanning, frågorna är bara viken toa kommer ormen att komma i, hinner jag lämna landet innan den kommer till våran? Glenn berättade att en gång när han duschade kollade det upp en orm från brunnen.  Som sagt, känns tryggt o bra att vara här!