Sara i Tanzania

jag o elin i måndags när vi följde matchen
en besegrad finne! jag vet att dom tog broms men ändå, besegrade av svennarna blev dom ändå!
pilot juuso!
möe att hålla reda på!
landningsbanan i dodoma
pilot elin
någonstans i tanzania
molnen är så grymt coola ibland!
landningsbanan i haydome(stavning?)
hörlurarna är min favorit!
den obligatoriska gruppbilden framför planet

visst är jag en fantastisk fotograf!

vi har inte haft internet sen i måndags, så det är mitt försvar för att jag har varit o aktiv på denna blogg. men nu är det ändring. lite kort uppdatering!

jacke är tillbaka från zanzibar o hans familj är tillbaka i kalla kalla sverige.
den underbara lovisa är här på besök från liberia. hon kom i torsdags o kommer att stanna tills den 8mars. så mysigt att ha vänner på besök.

i tisdags fick jag o elin åka med juuso våran flygande granne på en flygtur till haydom(tror jag att det heter) o dodoma. det är det minsta plan jag suttit i å jag var skit skraj i början, med tanke på att jag tycker flyg med ca100 sittplatser är ett pytte littet plan så kan ni kanske förstå min skräck att sitta i ett plan för 13personer.. elin flög planet (inte körde! för så säger man inte om att styra plan, bara så ni vet!) o det var hon någ bra på för jag kände mig säker, i alla fall tillräckligt säker för att somna... o det kan ju inte va ett dålligt betyg i alla fall.
sen var det då min tur att sitta fram. jag skulle ställa ner en väska brevid mitt sätta o dörren, o helt plöstligt börjar dörren låta jag skiker på juuso som slänger sig över mig o stänger till dörren. japp, jag höll på att öppna den! detta är något man ska unvika när man är högt ovanför marken i hög hastighet, så sen nöjde jag mig med att prata i mikrofonen eftersom jag kände att det räcker med en nära döden upplevelse om dagen. det roligaste med att flyga tyckte jag nästan att hörlurarna va, använde dom flitiligt o pratade ut i högtalarna att ingen snöstorm eller sandstorm syndes. men jag får väl hänga med honom en gång till så att jag får styra planet jag med utan att öppna några dörrar.  

sitter med kaffe i högsta hugg o kollar på aftonbladets live uppdatering om vad som händer i matchen. varje gång något hände låter det med konstiga klickar o jag blir nervös. jag o juuso har bråkat om denna matchen jag vet inte hur länge. juuso vill att findland ska vinna men han är rädd att jag kommer vara arg på honom resten av tiden här. samtidigt är han,, MÅÅÅÅLLLL! 1-0 till sweden!... rädd att sverige ska vinna för då kommer jag vara så kaxig. men jag har sagt till gud att om han gör så att sverige vinner kommer jag att vara snäll. bara dom vinner!

ligger framför datorn o försöker hålla mig uppdaterad på vad som händer i hockeyn. blir så irritera när jag inte kan se matcherna. men jag får väl försöka att klara mig ändå..

idag var det än en gång dags att knalla ut i byn på en by grupp. idag kallade dom mig för mamma! det är väldigt repektfullt att vara mamma i den här kulturen så jag borde bli glad. men nu är ju saken den att jag inte har några barn o anser att jag är för ung för att va mamma, så kalla mig inte för de! men det sa jag ju naturligtvis inte, jag log så snällt så.
jag dansade lite masajshake idag. detta kallar jag dansen när man skakar axlarna o hoppar samtidigt o försöker hacka hela rörelsen på något sätt. dom blev lite imponerade ska jag tala om. helt vilse i trägården var jag inte. på vägen hem från gruppen såg jag en påkörd orm o vandrade igenom majsfält under den stekande afrikanska solen. såg faktiskt ett annat dött djur på morgonen oxå, såg ut som en iller eller nåt likande. gick inte så nära för det stank om de o var bombaderat med flugor.

nu ikväll har jag o elin(jacke är på zanzibar med sin familj) tillsammans med vår finska vän o den kinesiska nya zealändaren varit på bio. invictus heter filmen vi såg, SÅ BRA! handlar om hur nelson mandela fick hela sydafrika att heja på sitt land tillsammans. jag började gråta, inte för att det var sorglig utan för att jag kom o tänka på hur fantastik nelson mandela är. han satt fängslad, jag vet inte hur många år o på olika ställen. men när han kommer till makten så säger han att det är dags att förlåta o börja om på nytt. hu gjorde han? fatta vilken kärlek han måste ha för att klara nåt sånt. han är bland dom häftigaste personerna jag vet, o han borde få nobels freds pris varje år!

för ca15 minuter sen lämnade anton oss kvar här i tanzania. elin försöker trösta mig men tårarna rinner. anton kommer vara saknad i detta hus. vem ska nu komma med pikar, laga det som är trasigt o bara kommentera livet i allmänhet?

imorrn far anton tillbaka till vårat underbara svealand uppe i norr. jag kommer att sakna denna man något väldans mycket. vårat hus kommer att bli väldigt tomt efter honom. under hans månader här så har han bland annat hjälpt till att bygg ett hus till en liten masajkvinna ute i meserani. så idag skulle han visa sin far, 2kompisar plus deras far (som är här o hälsar på) huset han byggt. o eftersom jag inte ha sett det klart bestämde jag mig för att åka med o försöka umgås så mycket som möjligt med anton innan han åker. på vägen dit åker man förbi snake park! anton o hans far älskar dessa krälande kräk så det blev ett stop där, för andra gången betalar jag för att se dessa vidtroga skapelser. mne nu ska ni få höra vad som hände. anton fick hålla i en orm. han tyckte naturligtvis att jag skulle klappa den.. han lovade att hålla i huvudet så inget skulle hända, ibland kan man inte riktigt lita på anton men hans fader sa att om han gör nåt så åker han på stryk! anton höll i ormen o tillsammans med antons far gick jag fram o rörde den lite snabbt. stannade kvar en stund o klappade lite till. gissa om jag är stolt! första gången i mitt liv jag vågar röra en orm. hur modig är inte jag?!

sen for vi vidare ut till hyddor,dammet o FLUGORNA. jag har vant mig vid att ha flygor överallt. men sen finns det dom som inte är så vana vid de. som dom 2 kompisarna, jag tror att dom hade det lite tufft. plus att deras magar är i ett mindre bra skick än vad dom brukar vara. sen var det nog den varmaste dagen hittils o det gjorde ju inte saken bättre. så när vi satt o åt så såg man hur oron var stor över alla bakterier som kommer att attackera deras magar. flugorna flög ner i maten o drickan o dom ojade sig o viftade som det vildaste. där satt jag, mitt i allt. o bara skrattade o kände mig för andra gånegn stolt, jag klarar nu av allt detta utan att bryta ihop, få panik eller bry mig så speciellt mycket. jag tror att det bor en liten tanzanian i mig, eller ja.. jag kanske helt enkelt har vant mig vid livet här. vem vet?

igår var jag ute i byn för att vara med på 2 by-grupper. vad är då detta? jo det är  när ett 20tal människor sammlas och funderar på vad dom kan göra för att hjälpa till att utveckla byn, tex hjälper man varandra att odla på ett effektivare sätt, startar små banker för att man ska kunna låna o starta upp egen verksamhet osv.
det var jag, hanna och två andra som är på besök, alexandra o magnus som begav oss iväg. den första gruppen på 21personer var helt fantastiska! dom sjöng o dansade för oss både på kiswahili o kimasaj. sen skulle vi presentera oss. jag sa vad jag gjorde här o bodde.  dom var mycket njöda över min presentation eftersom jag sa den på 3 meningar kiswahili. sen var det alexandras o magnus tur o då blev det jubel eftersom dom berättade att dom var gifta. o då kom ju fråga upp som alltid på något sätt dyker upp, är du förllovad eller gift sara? svaret är NEJ! då bestämde sig gruppen på 21 personer att dom skulle be för att jag ska få en bra man o snart. jag sa då att om jag får en man o han inte är bra kommer jag klaga o skicka ner honom hit.

jag har alltid varit lite elak mot elin när hon pratar om naturen o sagt att, du låter som din mamma(inte för att det är något fel alls på kicki, tvärtom, jag tycker väldigt mycket om kicki!) o skrattar åt henne. men något har hänt med mig, jag vet inte riktigt vad. kan de bero på att jag för en månads sen blev 21 o gammal.. eller nått annat. men jag kan gå runt o kolla på saker i naturen o bli glad, inte likt mig. jag drar mig väldigt mycket för att va i naturen, iaf skogar, hatar skogen! inte för att jag går runt i någon skog här.. skogen som finns är djungel o i djungeln vet ju alla att det finns djur. så dit vill jag inte gå. men något i naturen jag har blivit besatt av är berg. eller ja.. iaf mount meru. berget bakom huset, tanzanias näst högsta berg som jag ser näst intill varje dag. varje gång jag ser toppen på detta berg blir jag lycklig! det är så otroligt vackert. väldigt ofta är det moln som täcker toppen o då blir jag alltid lite ledsen. men när man ser de.. ojojoj vad vackert det är. ibland kan det oxå ligga lite snö på toppen. o då blir jag alltid så lycklig över att jag är här nere på lägre höjd o kan njuta av värmen o solen. o detta påpekar jag varje gång vi ser de för elin, hon är lite trött på mig o mitt tjat om berget(det är säkert ni oxå, men om ni kunde se det skulle ni oxå älskade). det finns två tillfällen då det är extra vackert, det ena är när solen går ner o dom sista strålarna reflekterar sig mot berget o himmlen är alldeles rosa runt omkring, det andra är när det är kolsvart ute o månen lyser upp de. o här kommer vi in på min andra grej jag har fastnat för, månen o stjärnorna. det finns så mycket stjärnor här nere. kanske finns lika många hemma utan att jag har lagt märke till de. men här nere ser jag dom verkligen inga lampor o hus som förstör, o månen lyser så starkt. man kan gå när det är mörkt(o här blir det mörk inga gatulampor här inte..) o se ändå för att månen lyser upp så mycket. det är häftigt tycker jag. jag tycker att min mor ska bli lite imponerad av mig, att jag kan va intresserad av något i naturen är som ett litet under nästan. trivs ju annars bäst i stan långt bort från djur(men giraffer skulle det gärna få finnas) o annat böss som möjligt.
jag tror jag ska försöka ta ett kort på berget för att ni ska få se det lite iaf. men det blir ju aldrig som i verkligheten. men försöka, det ska jag göra.

ett litet strand hopp alá elin o jag


david o elin inne i stonetown


tanter på promenad på zanzibars strand



försäljare



det står en elefant i där bak!




en kisse katt



jacke har numer 15 i det röda laget, det är han som håller fast den andra, nr2 är juuso våra granne.



varför är detta en sån liten sport i sverige?

jag har seriösa funderingar på att starta en reality serie, det jag har tänkt är att sätta upp en kamera o en mikrofon på hannas kontor som jag för tillfället oxå befinner mig på. sen ska man se hur det går till när hanna jobbar med en dator. för det finns faktiskt inte så mycket som är roligare än just detta. jag brukar glömma bort att jobba o bara sitta o kolla o skratta åt hannas alla kommentarer o grimaser hon gör. hon håller nämligen på att lära sig ett nytt dataprogram o det vet vi ju alla hur svårt det är. ibalnd sitter hon o gnäller över hur svårt det är o mitt i detta gnälande så kommer det ett halleluja över hur bra det går sen nästan direkt efter det brukar det komma ett NEJ jesus hjälp mig med lite stampningar i golvet. det är helt underbart! o varje gång jag skrattar åt detta kollar hon på mig o säger " det är inte lätt att va en känslomänniska", eller "det är ju så eländigt detta, jag måste lära mig detta programmet".

det är ganska komiskt ibland att jobba i ett land där man inte kan språket, o lite spännande oxå. för ibland kommer the boss in på kontoret o stänger dörren bakom sig för att prata med hanna, dom pratar på medans jag sitter där, o ibland funderar jag över om dom säger massa hemligheter om stationen, vilket jag brukar övertyga mig själv om att dom gör eftersom det blir lite mer spännande då,, kanske att man skulle lära sig swahili i smyg för att kunna tjuvlyssna på allt som alla pratar om.. det är ju inte en sån dum idé egentligen... men jag brukara bara sitta där mitt i alla samtal o fatta nått ord då o då..men jag fattar aldrig helheten, men det har jag blivit van vid nu. så hanna har telefonsamtal, möten osv, o där på en stol mitt emot sitter jag o sorterar pärmar o papper o fattar inget men är lycklig ändå!

varför har vi uppe i kalla norden missat sporten rugby? det är ju en fantastik sport!
jacke har tillsammans med våran granne juuso börjat spela rugby. igår var det premiär match, iaf en minitunering inom laget. mäkta stolt över insattserna som gossarna bidrog med, med tanke på att ingen av dom kan reglerna något vidare. imorse när jag vaknade satte jag mig o kollade på en rugby dvd som vi har fått låna av en annan i laget för att killarna skulle kunna lära sig lite om enna sport. jag frågar mig åter igen varför vi i sverige inte ser mer åt rugbyns håll?!

i fredags jobbade jag på här på radion. fler pärmar som behövde arkiveras o fler kommer det bli imorrn. men ag tycker fortfarnde att det är ett roligt jobb. känns bra att göra något som verkligen behövs göras men ingen tar tag i. sen att sitta på samma kontor som hanna nyman gör det hela väldigt mycket roligare.

idag var jag med juuso in till acc på möte. väldigt många finskar till hans glädje var där idag. efter mötet åkte vi för att äta lite lunch, jag juuso, yong(en NZ som oxå spelar rugby) o 4finnar. den första frågan jag fick var om jag kunde låten, den glider in?! om man inte är insatt i sportens värld så sak jag förklara för er varför han frågade det. 1995 hade sverige VM i is hockey, under detta VM sjöng svenskarna sången, den glier in i mål igen osv. en i finalen vann findland över oss o dom tog sången o börade sjung. detta är det ända som kan va stolta över när det kommer till hockey, o eftersom det va över sverige dom vann så njuter dom lite extra när dom frågar denna fråga. juuso har frågat mig om det en annan gång oxå när vi satt o pratade om hur ledsna vi va över att vi kommer att missa OS nu.. men jag slog tillbaka med att säga att det var 15år sen så det börjar bli gammalt o när dom vinner både OS o VM samma år(sverige gjorde detta 2006) så kan dom komma tillbaka till mig o säga nåt!
yong som inte bara är nya zealändera utan oxå kines bjöd in oss till honom på lördag då det kinesiska nyåret ska firas. man får va med om mycket i detta land som man inte har räknat med!  

idag har jag hjälpt till med att arkivera papper i mängder. 25 pärmar hann jag med idag o mer kommer imorrn eller på måndag att läggas i kartonger. det som känns lite meningslöst är att man ska sitta o kolla vad man packar ner, snöra de o sen skriva upp de, detta tar tid o tålamod o antagligen kommer ingen någonsin att kolla på dessa papper. men dom måste finnas kvar. detta är för mig ett mysterium...

min nacke mår mycklet bättre idag, var lite jobbigt imorse men nu funkar den som den ska.

idag beställde vi våra hem biljetter.. men jag vågar inte skriva datumet vi kommer hem förens biljetterna har kommit, för sist jag beställde dom fick jag inga biljetter så jag väntar tills dom ligger på mailen.. men det är ju skönt om det fixades denna gången. är så illa dyrt att ringa o tjata på klm för att ta det per mail går dom inte med på!

idag har det kommit regn oxå, vi har gått runt o frösit hela dagen. jag vet inte vad tempraturen har luggit på men den har inte varit över 25. igår kväll vid 19tiden hade vi 27 grader... som hanna nyman skulle ha sagt, livet är ju ändå bra hääärligt(findlanssvenska ska det läsas på)!

vaknade imorse av att jag hade lite ont i nacken. lite nackspärr tror jag närmare bestämmt. men det är ju inget som hindrar mig eftersom jag har blivit van vid att ha sådan spärr i livet.
jag o elin åkte till kyrkan nu på eftermiddan för att hjälpa till på en lektion. rätta matte fick vi göra. o jag ska aldrig bli lärare. för det var en liten flicka som inte hade ett ända rätt o jag blev så ledsen att jag inte ville lämna tillbaka boken så jag tvingade elin att rätta om ifall det var jag som hade gjort fel.
jag satt längst in i ett hörn o ville inte störa dom söta eleverna när dom satt o räknade så jag bestämde mig för att jag skulle hoppa över några bänkar på ett smidigt sätt. smidigt var det men i själva hoppet så sade det pang i nacken o nu är jag stelare än stel o har väldigt ont. mina ibumentin är nu oxå slut(mamma kan du skicka med ett paket ner med nilssons). men jag tror på tigerbalsam(trotts lukten), varma dushar, vila o bön!

just nu hjälper jag till o jobbar här på radion. mitt uppdrag för tillfället är att bokföra alla sålda kasster, skivor,vcd, dvd o vhs(tror det är vad jag håller på med iaf). detta kanske låter lätt o smidigt, men alla ni som någon gång har arbetat i afrika vet att så är icke fallet. många gånger hittar man ju mycket fel som tom jag hittar o jag fattar inte riktigt helt o hållet vad jag håller på med. men att sitta vid ett skrivbord med papper o miniräknare gör att jag känner mig vuxen o viktig. det är oxå väldigt roligt att göra detta arbetet oxå, långt ifrån vad jag har hållt på med förut. 
i söndags var vi på en etiopisk resturang o åt mat. deras mat är inte lockande längre för mig, inte det godaste jag har ätit. när jag berättade detta för hanna så kunde hon inte förstå att jag inte tyckte om den underbara maten från landet lite norr om vårat, hon trodde att det var fel på resturangen, så hon bestämde sig för att bjuda på det igår. för hon hade dom där pannkakas likande grejorna i frysen som börjar på i o som man äter till såsen. och här med kan jag försvara resturangen vi va på. det smakade likadant igår som i förrgår, o det faller fortfarande mig icke i smaken. men det var ju trevligt att pröva på det oxå!

just nu håller jag på med det jag tycker är mysigast, frukost. eller ja.. jag har redan ätit frukost men hade en halvtimme kvar till jag är tvungen att vara kvar så jag kokade mig en kopp tea för att njuta lite mer nu på morgonen. o att ha en lång frukost är bland det bästa jag vet. så denna dagen startar verkligen bra! men nu inser jag att om 15minuter ska jag vara på plats så nu vart det bråttom iaf... skit oxå