Sara i Tanzania

igår kom jag äntligen tillbaka hem till vårat lilla hus här på stationen, efter att farit runt i tanzania. det har blivit över 200 mil jag har åkt på 2 veckor. så jag har fått sett nu en del av tanzania i alla fall.
vägen hem tog en timme längre än planerat. eftersom en lastbil hade bestämmt sig att lägga sig på tvären över vägen. inte så planerat om jag får säga vad jag tycker. men men alla är ju inte lika planerade som mig. o eftersom polisen inte har läst igenom boken om hur man ska dirigera trafik så blev det kaos på hög nivå. jag o hanna (nyman) funderade ett tag på att gå ut o hjälpa poliserna. men då skulle dom antagligen bli väldigt arga o skapa ett ännu större kaos. men förbi kom vi efter ett tag o när vi närmade oss kilimajoro så fick vi se båda topparna stråla i solen, ett vackert berg är vad det är.
dagarna i bagamoyo har varit bra. det har varit härligt att träffa alla andra svenskar som befinner sig i landet. solandet har det tyvärr inte blivit mycket me så jag känner mig väldigt blek o trist just nu, måste komma på hur jag ska bli brun o fräch innan jag kommer hem.
på hotellet vi både på så var det överbokat med människor så vi praktikanter skulle bo i det sk africa house. o det var precis vad det va! det var ett pinnhus med lera, sådär på betonggolv o madrasser sov vi under myggnät. nu känner jag mer än någonsin tacksamhet över att ha en säng här hemma. jag fick även uppleva en orm, gör STOR spindel o andra vidriga insekter på hotellet. det är ju typiskt att jag av alla måste se ormen.
när jag kom hem trött o sliten så möts jag av ett hus med 5 tjejer i som ska bo här några dagarplus pappa o en blåslagen mamma. hur mamma har fått utseende som en tvättbjörn beror på att hon ramlade på emigration office i kenya. lyfter man inte fötterna när det kommer kanter så faller man o det har mamma nu oxå upptäckt. med mamma o pappa kom påsar med godis o annat, väldigt trevligt, o tack bengt för kortet!
nä nu ska jag va en duktig dotter o umgås med föräldrarna som är utanför huset.

på torsdag ska vi infinna oss i bagamoyo där missionärsdagarna sak hållas. redan imorrn åker vi mot staden med övernattning i mgorgor..eller kanske en annan stad som låter likadant det är lite svårt detta med namn tycker jag. skulle ju underlätta om allt va på svenska. när ska man komma på detta egentligen? jag har ju kommit på det för längesen när ska alla andra i världen vakna upp o inse detta oxå? detta med språk är ju något som kan få alla att bli förvirrade. speciellt när man befinner sig i ett land med över 130språk(som det finns här i tanzania, stamspråk). jag försöker att få till min gansak så obefintliga swahili när ajg möter människor o har glänst lite med att jag kan 2hälsningsfarser på kimasai o säga tack. kunde ett tag säga giraff o bra men det föll ganska så snabbt från mitt minne. men det hjälper inte så mycket att kunna dessa fraser när man befinner sig i en del där man har svårt att få tag i masaier att glänsa för, typiskt!
i byarna vi va i förra veckan fanns det 3stamar. o det betyder ju givetvis 3 olika språk. förvirringen var stor i mitt huvud när alla försökte lära mig hur man hälsade o svarde på alla dessa språk. det var någon gång man skulle svara något som likande "hurmårdu" o till något annat skulle svara "isajak". eftersom jag aldig höll reda på vilket språk som hörde till vilken stam eller vilken stam som människorna jag träffade så lyckades jag aldrig svara rätt. kunde man inte nöja sig med dialekter som vi har? varför ska man va så speciel att man måste ha ett eget språk. detta kommer jag inte ge så mycket tid att grubbla över men antagligen bli frustrerad o irriterad dom gångerna jag stötter på detta problem. tur att det räcker med kimasai o swahili i arusha. 
men det var ju inte detta jag skulle skriva om utan dagarna som kommer. det ska bli väldigt gött att ligga på stranden någon timme varje dag(hoppas jag att det blir iaf), träffa massa härliga svenskar o må gott. det kommer ju verkligen bli en kontrast till förra veckans boende med detta omfamnar jag mycket kärlek o glädje. bara det inte kommer nån med ett annat språk som vill lära mig ännu fler fraser.....

jag vet inte om jag kommer att ha så mycket tillgång till internet nu under dom närmaste dagarna, på måndag tänkte jag iaf lägga upp bilder från dagarna i itumba, för då är jag tillbaks i arusha o min mamma o pappa är där när jag kommer dit!     

vad kör han i egentligen det går ju skit snabbt! akta trädet! se uppför stenen, vart tog vägen vägen? akta kossorna o getterna o akta ormen, nä gasa! kör ihjäl den, skit oxå den hann undan, akta majsen o barnen. oj då vi kör visst bara i 40 o här kommer det en å i våran väg......

jag har spenderat 7dagar i byn Itumba. där har hanna o marrku en utgångsplats för byarna som dom jobbar i. huset sak jag nu försöka beskriva för er, jag kommer lägga upp bilder. men det får vänta tills nästa vecka då jag är tillbaka i arusha för här går internet SAKTA!
2 sovrum, väldigt små! plus en "hall". detta hus är av tegel med plåttak golvet är trampat jordgolv(praktiskt på det sättet att man kan spilla väldigt mycket vatten överallt för det sjunker ner. men för det mesta bara jobbigt!) när vi kom dit var det inte tegel ända upp till taket med det blev det i torsdags vilket bidrog till att inte så mycket mygg kunde komma in. det finns ingen el i huset eller vatten. när man ska gå på toa får man gå ut till det lilla dasset som har ett hål i golvet, vill man tvätta sig går man in i det lilla rummet som är badrummet. jordgalv(vad annars?) med två plankor man kan stå på för att inte bli helt geggig då man häller vattnet över sig, det är inte praktiskt med långt tjockt hår när man bor så!
jag bodde i ena rummet med en av medarbetarn till hanna o marrku, hon heter anna. vi bodde i ett tält inne i rummet för att skydda oss mot myggen plus dom andra djuren, o från cement som faller i från väggarna lite nu o då o för att inte behöva ligga på lufftmadrass direkt på jorden. jag är inegn camping människa, jag hatar dass o är väldigt bekväm av mig, så mamma o pappa va stolta. men detta innebär icke att jag kommer tillbringa mer tid i sommarstugan även om det är rena lyxen mot detta.

i måndags när vi va på väg till huset så frågade jag hanna en enkel fråga dum som jag är(man ska aldrig fråga det man fruktar mest! kom ihåg detta!) är det mycket orm här?(hur dum får jag va?) inte mer än runt huset i nzega svarade hon lungt. vi har haft ormar i båda husen 2 gånger, men här(itumba) var det innan vi fick dörrar på huset. hmm.. inegn bra start, det finns alltså ormar på båda ställena, hur ska detta gå? jaja jag överlever nog..eller..
dassets dörr gick inte ända ner till marken märkte jag direkt alltså kan ormar komma in där o gömma sig, detta är icke bra. bestämde mmig dirket för att varje gång jag går in där ska jag kolla alla hörnen, o precis undet tacket på brädorna eftersom ormar säkert kan slingra sig upp där, bra ide! först besöket gick bra. senare på kvällen när jag kom p åatt jag behövde gå igen så var det kolsvart ute. gick till toan med ficklampan i högsta hugg kollade noga på marken där jag gick inget, kollade i alla hörnen, inget uppe på listen inget, så för utom kakerlackor o andra flygande saker var det säkert när ajg plötsligt hör något väldigt oroväckande över mitt huvud(tur att jag redan var i kissposition!) jag vet egentligen att aormar inte kan slingra sig i taket, eller? men mitt hjärta började slå i det snabbaste tempot det kan slå i, jag kollar upp o ser en stor geckoödla. pustar ut jag har vant mig vid dessa ödlor så dom är det okej med, det får va hur många ödlor,spindlar, kakerlackor som helt där inne så länge jag slipper se ormar. efter denna upplevelse kom jag fram till ännu en sak, aldrig gå dit i mörker, detta innebar att jag inte gick dit mellan halv 8 på kvällen tills jag vaknade på morgonen. kissnödiga nätter var något återkommande men jag slapp se ormar där inne iaf!
men slapp jag se dom helt? nej, i tisdags när vi skulle ut till en by såg vi en som slingra sig över vägen (ormarna här är GIFTIGA) jag mådde inte så bra av denna syn o lite senare på dagen såg vi en till. happ.. det är bara att bita ihop sara, du kommer klara detta! mer ormar än så blev det inte till min glädje men idag när vi skulle åka hem så såg jag något konstigt som låg på vägen o när vi kom närmare så va det en STOR varan. o då berättade hanna att dom har haft en sån i huset en gång oxå. tur att jag inte visste det innan. plus att hanna en morgon frågade om jag hade hört hyenorna på natten, snälla nån då, finns det inget slut på hemskheterna?!

kanske ska berätta vad vi gjort, dom arbetar med by hälsoprojekt vilket innebär att dom undervisar ett viss antal människor i byar om sjukdomar,mat osv som dom i sin tur går runt i olika hus o undervisar. vi var i 4 olika byar för att kolla upp hur det gick för lärarna o för att gå med när dom undervisar hos olika familjer. ibland är det lite svårt att komma fram till byarna vi skulle till. ibland vet man inte vart vägen är utan får stanna till en stund för att se vart det ser ut som om det skulle ha kunna varit en väg nån gång där det nu är gräs. eller att det kommer en å som man först måste gräva lite(inte jag dåjag fotade!) för att det är för brant ner i vattnet o hoppas på att bilen inte fastnar på botten. men markku klarade även det galant.
att ha bott som jag har bott nu har varit jobbigt men väldigt intressant. tror inte att jag frivillgt kommer välja att bo så igen men jag har inset att jag kanske inte är så klen iaf. men jag njuter något väldigt nu när vi är tilbaka i ett riktigt hus med toa inne(så man vågar gå när man behöver) o man kan tända lampor istället för oljelampor o ficklampor.
jag har varit med om väldigt mycket mer. men är trötter så jag orkar inte rapportera med denna gång, men avslutar med att säga. jag är grymt imponerad av hanna o markku som lever så här en vecka i månden, jag förstår inte hur dom klarar av det!

idag fyller min mamma år, grattis! var en duktig dotter o ringde henne i morse innan hon gick till jobbet.

försöker att packa. men problemet är ju att jag inte vet vad jag ska packa. för att jag vet ju inte vad jag ska göra. hmm.. bäst att jag packar med mig allt!... eller? ska i alla fall va smart o packa med ett ombyte i handbagaget ifall någon tycker att min väska ser dyrbar ut o vill ta med den hem till sig. men det får dom ju inte såklart, tänker sitta o ha spann p åden varje gång vi stannar för att släppa på o av människor. o ser jag någon som tar min väska så säger jag till på skarpen o ger det onda ögat. känns som om jag kommer klara mig väldigt bra. har även kommit på att jag fick ett litet överfalls alarm av min vän lotta innan jag åkte hit som hon tyckte att jag skulle använda mig av, kanske att man ska ta med det nu när jag far själv?! tack lotta för de!
nej sanna, det finns inga toaletter på bussen, men saken är ju den att om bussen stannar så man får gå på toa så är det antagligen bara ett hål i backen utan papper så det är därför jag ska ha med eget papper!
elin o jacke ska åka till yong(en nya zeeländare som vi känner) ikväll o kolla på sagan om ringen(den långa versionen, helt underbar film). jag följer inte med för jag vet att det kommer bli super sent o jag ska upp strax efter 4 imorrn så jag bestämde mig för att va tråkig o stanna hemma o packa klart o sova, eller det kanske blir en kort film för mig oxå!

idag har jag agerat lektant till amolike. en underbar kille på 3 eller 4år tror jag. vi lekte med bollar,ballonger(som smällde väldigt ofta dock, han hoppade till varje gång såg skräckslagen ut o sen började han skratta), vi va o handlade ägg o socker o skrattade som bara den. är fortfarande trött för tjena va vi sprang. så det är nog tur att jag får vila på bussen imorrn.

ha det gott, be för min buss resa så hörs vi när vi hörs!

igår gick janne igenom lite tips inför min bussresa.
# om någon bjuder på något tacka nej, det kan innehålla sömnmedel för att sen råna dig.
# det är regnperiod, bussen kan köra fast ta med mycket matsäck, mycket vatten!
# toapapper!
#ficklampa
sen var det nog något mer. men jag måste erkänna att jag är stolt, hade tänkt på allt detta förutom sömnmedel o att bussen kunde köra fast, men jag hade tänkt att ha mycket mat med iaf!
på lördag ska jag ring taxiköraren klockan kvart i 5 så att han är vaken för att hämta mig, känns tryggt!

på lördag klockna 05,30 ska jag infinna mig på busstationen inne i arusha, vilket betyder att jag kommer åka från huset strax efter 5 vilket innebär att jag måste gå upp otoligt omännskligt tidigt. varför? jo jag ska ta bussen till Nzega, en buss reda på MÅNGA timmar. vet inte riktigt hur många men jag tror att det handlar om ca 10-12timmar minst. jag ska nämligen hälsa på Hanna o Markko Väyrynen. se hur dom bor, har de, o jobbar. ska bli jätte roligt! vet inte vad jag ska förvänta mig så jag förväntar mig inte så mycket alls. efter att ha varit hos dom i ca 1 o ½vecka ska vi åka till bagamoyo för att träffa alla andra svenska missonärer/praktikanter från pmu, kanske fårn någon annan organisation oxå, jag vet inte. sen den 28mars åker jag tillsammans med resten av arusha gänget tillbaka hit. då har jag varit på vift länge o då väntar även mamma o pappa här på mig plus andra trevliga kristinehamnare!  det jag nästan ser fram mest emot av allt detta är bilresan mellan Nzega o Bagamoyo. det är väldigt lång.. i alla fall på kartan. o jag älskar att åka bil. avsalppnade(för det mesta) plus att man får se mycket, pappa borde vara stolt över mig!
jag vet inte hur bra internet tillgångar jag kommer ha. jag vet att vi ska vi i byar mellan den 15 till 21(tror jag), så jag vet inte hur uppdaterat jag kan hålla bloggen. men ajg ska göra mitt bästa!

idag åkte lovisa tillbaka till afrikast andra kust, saknar henne redan. snacka om att man har gått mycket under tiden hon var här. i onsdags hade vi en heldag på stan, o då gick vi väldigt mycket plus att på kvällen gick vi upp till hanna o janne. det är inte långt med den är enbart uppförs. i fredags gick vi upp på kilimamto(eller nått sånt heter de, en liten krater som ligger några kilometer bort, jag gick upp för 4e gången så jag tror att jag är nöjd nu...) sen traskade vi vidare till hectors hus som ligger ytterligare någon kiliomet bort. sen var det så i lördags när vi vart hämtade klockan 7 för att ta oss till moshi för att klättra på kilimanjaro. jo vi klättrade visst på berget, inte till toppen men på berget var vi o klättrade. där gick vi o gick vi. jag trodde att jag skulle vilja klättra uppför berget ända upp. men jag ångrat mig. jag tycker inte om att gå i naturen. dels för att jag tror att alla rötter är ormar så jag går o kollar ner i backen hela tiden för att inte trampa på dom(man kan inte lita på guieden att det inte finns ormar.. det är ju inte som om dom har koll på hela skogen!). sen snubblar jag ju på precis allt. inte så att jag faller ända ner till marken. men jag slår ju fötterna i alla stenar o rötter som ligge ivägen, plus att jag trampade snet flera gånger. nä att åka bil är ju mycket bättre. man sitter förhoppningsvist bekvämt o så kan man kolla på saker i lugn o ro utan va rädd att en orm ska falla ner på en. så om det ska bli att nå till toppen på något berg så är det helikopter som gäller för min del. men vi hade iaf en rolig guied, han har jobbat på berget i 20år men slutat att gå till toppen, det vart för tråkigt. han hade en hel del roliga historier att berätta. tex att dom jobbigaste människorna att gå upp med är japaner, det var faktiskt en som dog en gång när han gik med några. för han vägrade att lyssna, denna historian tillhörde inte till dom roliga kanske jag ska tillägga...
på andra sidan vägen från stationen(nu pratar jag om här jag bor, om ni inte hängde med på det) finns det en stor åker. o den skulle vi gå runt för att kolla på solnergången o få en liten promenad. men solen gick ju inte ner när vi gick runt den utan stannade bakom några moln. men precis innan vi skulle gå tillbaka in på stationen så kom solen fram för att ge oss en underbar solnergång. men elin ville inte ta ett varv till runt åker så jag o lovisa fick traska själva. o vilken solnedgång vi fick. vi satte oss i gräset, försökte unvika alla olika sorters djurbajs o kollade på alla olika färger som himlen lyste upp i o hälsade på alla människor som var på väg hem från marknaden med åsnorna. sen kom det en man som mådde lite för bra tror jag.. han pratade lite väl osamanhängande o skulle klappa oss på huvudet helatiden, dra mig i hästsvansen o så stampade han på lovisas stakar fot.. ja hon kanske inte fick den trevligaste upplevelsen av masajer.. men jag sa att dom flesta är trevligare än så, hoppas att hon inte dömer alla efter honom....

igår hade vi en hel dag inne i stan. vi skulle vissa våran vän lovisa hur det ser ut, tror att hon blev lite imponerad över staden, eller jag vet egentligen inte. men jag tycker i alla fall att hon borde bli de. det som är väldigt coolt är att jag hittar så grymt bra i den. vill du veta vart man hittar dom bästa t-shirtsen med roliga tryck på så vet jag vart det ligger. vill du ha en go milkshake utan att bli dålig i magen, fråga mig. vill du ha träskulpturer hos en trevlig försäljare, i'm here for you! hitta till buss stationerna, hitta labbet om du är sjuk o vill veta vad felet är, bästa stället att köpa mango, trevligaste indieresturangen, ask me! nä nu låter jag kanske lite självgod, men det är faktikst en ganska så befriannde att kunna gå runt på stan o veta vart man ska gå när man vill ha nåt. nu sak inte du robert ställa massa frågor om vad jag hittar konstiga saker. utan glädja dig över att vi inte går vilse, (föresten,, ligger mat affären som anette handlar på mellan stadion och rondellen med frihetsmonumentet) för i såna fall hittade vi dit igår). igår var vi oxå lite kulturella. vi va på ett museeum. handlade om när arusha blev självständigt o när man enade fastlandet med zanzibar. fråga inte vilka årtal de va, för jag kommer inte ihåg. men början av 60talet blev man självständiga, mitten enade man ön med fast landet o 67 skrev man på något arusha papper,,, tror jag att det var. jag tycker bättre om museeum med mer bilder o mindre text. för då är det baar avslappnade, nu behöver man ju koncentera sig.
på lördag ska vi på äventyr,, jag,elin o lovisa ska bege oss till moshi för att klättra på kilimanjaro! ojojoj kanske ni tänker hur ska detta gå? jo vi åker dit på morgonen o hem på kvällen. vi ska bara gå en dag i regnskogen som är i början på  berget. jag kommer inte betala dom höga summorna det kostar för att plåga mig själv upp till toppen. men om någon där hemma vill betala för klättringen så går jag upp, det går även bra att ge bidrag till en klättring uppför mount meru, mitt berg! jag vet inte om vi ska ha guied, hört att man kan gå vilse. men egentligen hur svårt kan det va, om man inte vet vart man är går man ju åt det hållet där det går nerför. det är ju ett berg, antigen går det ju uppför eller nerför. 
håller just nu att planerar en annan utflykt, men jag säger inget mer för allt är inte klappat o klart. men det kommer verkligen bli ett äventyr detta. tror jag iaf!

jag o elin i måndags när vi följde matchen
en besegrad finne! jag vet att dom tog broms men ändå, besegrade av svennarna blev dom ändå!
pilot juuso!
möe att hålla reda på!
landningsbanan i dodoma
pilot elin
någonstans i tanzania
molnen är så grymt coola ibland!
landningsbanan i haydome(stavning?)
hörlurarna är min favorit!
den obligatoriska gruppbilden framför planet

visst är jag en fantastisk fotograf!

vi har inte haft internet sen i måndags, så det är mitt försvar för att jag har varit o aktiv på denna blogg. men nu är det ändring. lite kort uppdatering!

jacke är tillbaka från zanzibar o hans familj är tillbaka i kalla kalla sverige.
den underbara lovisa är här på besök från liberia. hon kom i torsdags o kommer att stanna tills den 8mars. så mysigt att ha vänner på besök.

i tisdags fick jag o elin åka med juuso våran flygande granne på en flygtur till haydom(tror jag att det heter) o dodoma. det är det minsta plan jag suttit i å jag var skit skraj i början, med tanke på att jag tycker flyg med ca100 sittplatser är ett pytte littet plan så kan ni kanske förstå min skräck att sitta i ett plan för 13personer.. elin flög planet (inte körde! för så säger man inte om att styra plan, bara så ni vet!) o det var hon någ bra på för jag kände mig säker, i alla fall tillräckligt säker för att somna... o det kan ju inte va ett dålligt betyg i alla fall.
sen var det då min tur att sitta fram. jag skulle ställa ner en väska brevid mitt sätta o dörren, o helt plöstligt börjar dörren låta jag skiker på juuso som slänger sig över mig o stänger till dörren. japp, jag höll på att öppna den! detta är något man ska unvika när man är högt ovanför marken i hög hastighet, så sen nöjde jag mig med att prata i mikrofonen eftersom jag kände att det räcker med en nära döden upplevelse om dagen. det roligaste med att flyga tyckte jag nästan att hörlurarna va, använde dom flitiligt o pratade ut i högtalarna att ingen snöstorm eller sandstorm syndes. men jag får väl hänga med honom en gång till så att jag får styra planet jag med utan att öppna några dörrar.  

sitter med kaffe i högsta hugg o kollar på aftonbladets live uppdatering om vad som händer i matchen. varje gång något hände låter det med konstiga klickar o jag blir nervös. jag o juuso har bråkat om denna matchen jag vet inte hur länge. juuso vill att findland ska vinna men han är rädd att jag kommer vara arg på honom resten av tiden här. samtidigt är han,, MÅÅÅÅLLLL! 1-0 till sweden!... rädd att sverige ska vinna för då kommer jag vara så kaxig. men jag har sagt till gud att om han gör så att sverige vinner kommer jag att vara snäll. bara dom vinner!

ligger framför datorn o försöker hålla mig uppdaterad på vad som händer i hockeyn. blir så irritera när jag inte kan se matcherna. men jag får väl försöka att klara mig ändå..

idag var det än en gång dags att knalla ut i byn på en by grupp. idag kallade dom mig för mamma! det är väldigt repektfullt att vara mamma i den här kulturen så jag borde bli glad. men nu är ju saken den att jag inte har några barn o anser att jag är för ung för att va mamma, så kalla mig inte för de! men det sa jag ju naturligtvis inte, jag log så snällt så.
jag dansade lite masajshake idag. detta kallar jag dansen när man skakar axlarna o hoppar samtidigt o försöker hacka hela rörelsen på något sätt. dom blev lite imponerade ska jag tala om. helt vilse i trägården var jag inte. på vägen hem från gruppen såg jag en påkörd orm o vandrade igenom majsfält under den stekande afrikanska solen. såg faktiskt ett annat dött djur på morgonen oxå, såg ut som en iller eller nåt likande. gick inte så nära för det stank om de o var bombaderat med flugor.

nu ikväll har jag o elin(jacke är på zanzibar med sin familj) tillsammans med vår finska vän o den kinesiska nya zealändaren varit på bio. invictus heter filmen vi såg, SÅ BRA! handlar om hur nelson mandela fick hela sydafrika att heja på sitt land tillsammans. jag började gråta, inte för att det var sorglig utan för att jag kom o tänka på hur fantastik nelson mandela är. han satt fängslad, jag vet inte hur många år o på olika ställen. men när han kommer till makten så säger han att det är dags att förlåta o börja om på nytt. hu gjorde han? fatta vilken kärlek han måste ha för att klara nåt sånt. han är bland dom häftigaste personerna jag vet, o han borde få nobels freds pris varje år!

för ca15 minuter sen lämnade anton oss kvar här i tanzania. elin försöker trösta mig men tårarna rinner. anton kommer vara saknad i detta hus. vem ska nu komma med pikar, laga det som är trasigt o bara kommentera livet i allmänhet?

imorrn far anton tillbaka till vårat underbara svealand uppe i norr. jag kommer att sakna denna man något väldans mycket. vårat hus kommer att bli väldigt tomt efter honom. under hans månader här så har han bland annat hjälpt till att bygg ett hus till en liten masajkvinna ute i meserani. så idag skulle han visa sin far, 2kompisar plus deras far (som är här o hälsar på) huset han byggt. o eftersom jag inte ha sett det klart bestämde jag mig för att åka med o försöka umgås så mycket som möjligt med anton innan han åker. på vägen dit åker man förbi snake park! anton o hans far älskar dessa krälande kräk så det blev ett stop där, för andra gången betalar jag för att se dessa vidtroga skapelser. mne nu ska ni få höra vad som hände. anton fick hålla i en orm. han tyckte naturligtvis att jag skulle klappa den.. han lovade att hålla i huvudet så inget skulle hända, ibland kan man inte riktigt lita på anton men hans fader sa att om han gör nåt så åker han på stryk! anton höll i ormen o tillsammans med antons far gick jag fram o rörde den lite snabbt. stannade kvar en stund o klappade lite till. gissa om jag är stolt! första gången i mitt liv jag vågar röra en orm. hur modig är inte jag?!

sen for vi vidare ut till hyddor,dammet o FLUGORNA. jag har vant mig vid att ha flygor överallt. men sen finns det dom som inte är så vana vid de. som dom 2 kompisarna, jag tror att dom hade det lite tufft. plus att deras magar är i ett mindre bra skick än vad dom brukar vara. sen var det nog den varmaste dagen hittils o det gjorde ju inte saken bättre. så när vi satt o åt så såg man hur oron var stor över alla bakterier som kommer att attackera deras magar. flugorna flög ner i maten o drickan o dom ojade sig o viftade som det vildaste. där satt jag, mitt i allt. o bara skrattade o kände mig för andra gånegn stolt, jag klarar nu av allt detta utan att bryta ihop, få panik eller bry mig så speciellt mycket. jag tror att det bor en liten tanzanian i mig, eller ja.. jag kanske helt enkelt har vant mig vid livet här. vem vet?

igår var jag ute i byn för att vara med på 2 by-grupper. vad är då detta? jo det är  när ett 20tal människor sammlas och funderar på vad dom kan göra för att hjälpa till att utveckla byn, tex hjälper man varandra att odla på ett effektivare sätt, startar små banker för att man ska kunna låna o starta upp egen verksamhet osv.
det var jag, hanna och två andra som är på besök, alexandra o magnus som begav oss iväg. den första gruppen på 21personer var helt fantastiska! dom sjöng o dansade för oss både på kiswahili o kimasaj. sen skulle vi presentera oss. jag sa vad jag gjorde här o bodde.  dom var mycket njöda över min presentation eftersom jag sa den på 3 meningar kiswahili. sen var det alexandras o magnus tur o då blev det jubel eftersom dom berättade att dom var gifta. o då kom ju fråga upp som alltid på något sätt dyker upp, är du förllovad eller gift sara? svaret är NEJ! då bestämde sig gruppen på 21 personer att dom skulle be för att jag ska få en bra man o snart. jag sa då att om jag får en man o han inte är bra kommer jag klaga o skicka ner honom hit.

jag har alltid varit lite elak mot elin när hon pratar om naturen o sagt att, du låter som din mamma(inte för att det är något fel alls på kicki, tvärtom, jag tycker väldigt mycket om kicki!) o skrattar åt henne. men något har hänt med mig, jag vet inte riktigt vad. kan de bero på att jag för en månads sen blev 21 o gammal.. eller nått annat. men jag kan gå runt o kolla på saker i naturen o bli glad, inte likt mig. jag drar mig väldigt mycket för att va i naturen, iaf skogar, hatar skogen! inte för att jag går runt i någon skog här.. skogen som finns är djungel o i djungeln vet ju alla att det finns djur. så dit vill jag inte gå. men något i naturen jag har blivit besatt av är berg. eller ja.. iaf mount meru. berget bakom huset, tanzanias näst högsta berg som jag ser näst intill varje dag. varje gång jag ser toppen på detta berg blir jag lycklig! det är så otroligt vackert. väldigt ofta är det moln som täcker toppen o då blir jag alltid lite ledsen. men när man ser de.. ojojoj vad vackert det är. ibland kan det oxå ligga lite snö på toppen. o då blir jag alltid så lycklig över att jag är här nere på lägre höjd o kan njuta av värmen o solen. o detta påpekar jag varje gång vi ser de för elin, hon är lite trött på mig o mitt tjat om berget(det är säkert ni oxå, men om ni kunde se det skulle ni oxå älskade). det finns två tillfällen då det är extra vackert, det ena är när solen går ner o dom sista strålarna reflekterar sig mot berget o himmlen är alldeles rosa runt omkring, det andra är när det är kolsvart ute o månen lyser upp de. o här kommer vi in på min andra grej jag har fastnat för, månen o stjärnorna. det finns så mycket stjärnor här nere. kanske finns lika många hemma utan att jag har lagt märke till de. men här nere ser jag dom verkligen inga lampor o hus som förstör, o månen lyser så starkt. man kan gå när det är mörkt(o här blir det mörk inga gatulampor här inte..) o se ändå för att månen lyser upp så mycket. det är häftigt tycker jag. jag tycker att min mor ska bli lite imponerad av mig, att jag kan va intresserad av något i naturen är som ett litet under nästan. trivs ju annars bäst i stan långt bort från djur(men giraffer skulle det gärna få finnas) o annat böss som möjligt.
jag tror jag ska försöka ta ett kort på berget för att ni ska få se det lite iaf. men det blir ju aldrig som i verkligheten. men försöka, det ska jag göra.

ett litet strand hopp alá elin o jag


david o elin inne i stonetown


tanter på promenad på zanzibars strand



försäljare



det står en elefant i där bak!




en kisse katt



jacke har numer 15 i det röda laget, det är han som håller fast den andra, nr2 är juuso våra granne.



varför är detta en sån liten sport i sverige?

jag har seriösa funderingar på att starta en reality serie, det jag har tänkt är att sätta upp en kamera o en mikrofon på hannas kontor som jag för tillfället oxå befinner mig på. sen ska man se hur det går till när hanna jobbar med en dator. för det finns faktiskt inte så mycket som är roligare än just detta. jag brukar glömma bort att jobba o bara sitta o kolla o skratta åt hannas alla kommentarer o grimaser hon gör. hon håller nämligen på att lära sig ett nytt dataprogram o det vet vi ju alla hur svårt det är. ibalnd sitter hon o gnäller över hur svårt det är o mitt i detta gnälande så kommer det ett halleluja över hur bra det går sen nästan direkt efter det brukar det komma ett NEJ jesus hjälp mig med lite stampningar i golvet. det är helt underbart! o varje gång jag skrattar åt detta kollar hon på mig o säger " det är inte lätt att va en känslomänniska", eller "det är ju så eländigt detta, jag måste lära mig detta programmet".

det är ganska komiskt ibland att jobba i ett land där man inte kan språket, o lite spännande oxå. för ibland kommer the boss in på kontoret o stänger dörren bakom sig för att prata med hanna, dom pratar på medans jag sitter där, o ibland funderar jag över om dom säger massa hemligheter om stationen, vilket jag brukar övertyga mig själv om att dom gör eftersom det blir lite mer spännande då,, kanske att man skulle lära sig swahili i smyg för att kunna tjuvlyssna på allt som alla pratar om.. det är ju inte en sån dum idé egentligen... men jag brukara bara sitta där mitt i alla samtal o fatta nått ord då o då..men jag fattar aldrig helheten, men det har jag blivit van vid nu. så hanna har telefonsamtal, möten osv, o där på en stol mitt emot sitter jag o sorterar pärmar o papper o fattar inget men är lycklig ändå!