Sara i Tanzania

vad kör han i egentligen det går ju skit snabbt! akta trädet! se uppför stenen, vart tog vägen vägen? akta kossorna o getterna o akta ormen, nä gasa! kör ihjäl den, skit oxå den hann undan, akta majsen o barnen. oj då vi kör visst bara i 40 o här kommer det en å i våran väg......

jag har spenderat 7dagar i byn Itumba. där har hanna o marrku en utgångsplats för byarna som dom jobbar i. huset sak jag nu försöka beskriva för er, jag kommer lägga upp bilder. men det får vänta tills nästa vecka då jag är tillbaka i arusha för här går internet SAKTA!
2 sovrum, väldigt små! plus en "hall". detta hus är av tegel med plåttak golvet är trampat jordgolv(praktiskt på det sättet att man kan spilla väldigt mycket vatten överallt för det sjunker ner. men för det mesta bara jobbigt!) när vi kom dit var det inte tegel ända upp till taket med det blev det i torsdags vilket bidrog till att inte så mycket mygg kunde komma in. det finns ingen el i huset eller vatten. när man ska gå på toa får man gå ut till det lilla dasset som har ett hål i golvet, vill man tvätta sig går man in i det lilla rummet som är badrummet. jordgalv(vad annars?) med två plankor man kan stå på för att inte bli helt geggig då man häller vattnet över sig, det är inte praktiskt med långt tjockt hår när man bor så!
jag bodde i ena rummet med en av medarbetarn till hanna o marrku, hon heter anna. vi bodde i ett tält inne i rummet för att skydda oss mot myggen plus dom andra djuren, o från cement som faller i från väggarna lite nu o då o för att inte behöva ligga på lufftmadrass direkt på jorden. jag är inegn camping människa, jag hatar dass o är väldigt bekväm av mig, så mamma o pappa va stolta. men detta innebär icke att jag kommer tillbringa mer tid i sommarstugan även om det är rena lyxen mot detta.

i måndags när vi va på väg till huset så frågade jag hanna en enkel fråga dum som jag är(man ska aldrig fråga det man fruktar mest! kom ihåg detta!) är det mycket orm här?(hur dum får jag va?) inte mer än runt huset i nzega svarade hon lungt. vi har haft ormar i båda husen 2 gånger, men här(itumba) var det innan vi fick dörrar på huset. hmm.. inegn bra start, det finns alltså ormar på båda ställena, hur ska detta gå? jaja jag överlever nog..eller..
dassets dörr gick inte ända ner till marken märkte jag direkt alltså kan ormar komma in där o gömma sig, detta är icke bra. bestämde mmig dirket för att varje gång jag går in där ska jag kolla alla hörnen, o precis undet tacket på brädorna eftersom ormar säkert kan slingra sig upp där, bra ide! först besöket gick bra. senare på kvällen när jag kom p åatt jag behövde gå igen så var det kolsvart ute. gick till toan med ficklampan i högsta hugg kollade noga på marken där jag gick inget, kollade i alla hörnen, inget uppe på listen inget, så för utom kakerlackor o andra flygande saker var det säkert när ajg plötsligt hör något väldigt oroväckande över mitt huvud(tur att jag redan var i kissposition!) jag vet egentligen att aormar inte kan slingra sig i taket, eller? men mitt hjärta började slå i det snabbaste tempot det kan slå i, jag kollar upp o ser en stor geckoödla. pustar ut jag har vant mig vid dessa ödlor så dom är det okej med, det får va hur många ödlor,spindlar, kakerlackor som helt där inne så länge jag slipper se ormar. efter denna upplevelse kom jag fram till ännu en sak, aldrig gå dit i mörker, detta innebar att jag inte gick dit mellan halv 8 på kvällen tills jag vaknade på morgonen. kissnödiga nätter var något återkommande men jag slapp se ormar där inne iaf!
men slapp jag se dom helt? nej, i tisdags när vi skulle ut till en by såg vi en som slingra sig över vägen (ormarna här är GIFTIGA) jag mådde inte så bra av denna syn o lite senare på dagen såg vi en till. happ.. det är bara att bita ihop sara, du kommer klara detta! mer ormar än så blev det inte till min glädje men idag när vi skulle åka hem så såg jag något konstigt som låg på vägen o när vi kom närmare så va det en STOR varan. o då berättade hanna att dom har haft en sån i huset en gång oxå. tur att jag inte visste det innan. plus att hanna en morgon frågade om jag hade hört hyenorna på natten, snälla nån då, finns det inget slut på hemskheterna?!

kanske ska berätta vad vi gjort, dom arbetar med by hälsoprojekt vilket innebär att dom undervisar ett viss antal människor i byar om sjukdomar,mat osv som dom i sin tur går runt i olika hus o undervisar. vi var i 4 olika byar för att kolla upp hur det gick för lärarna o för att gå med när dom undervisar hos olika familjer. ibland är det lite svårt att komma fram till byarna vi skulle till. ibland vet man inte vart vägen är utan får stanna till en stund för att se vart det ser ut som om det skulle ha kunna varit en väg nån gång där det nu är gräs. eller att det kommer en å som man först måste gräva lite(inte jag dåjag fotade!) för att det är för brant ner i vattnet o hoppas på att bilen inte fastnar på botten. men markku klarade även det galant.
att ha bott som jag har bott nu har varit jobbigt men väldigt intressant. tror inte att jag frivillgt kommer välja att bo så igen men jag har inset att jag kanske inte är så klen iaf. men jag njuter något väldigt nu när vi är tilbaka i ett riktigt hus med toa inne(så man vågar gå när man behöver) o man kan tända lampor istället för oljelampor o ficklampor.
jag har varit med om väldigt mycket mer. men är trötter så jag orkar inte rapportera med denna gång, men avslutar med att säga. jag är grymt imponerad av hanna o markku som lever så här en vecka i månden, jag förstår inte hur dom klarar av det!