Sara i Tanzania

nu är vi tillbaka i vårat hus igen. känns som att komma hem. så det har väl blivit vårat hem nu. det som har varit tråkigt är att det har varit strömlöst mest hela tiden, nä inte ens generatorn fungerade eller jo det gjorde den till slut, så alla hus tändes utan vårat. vad är oddsen? men nu funkar det igen halleluja! vågar dock inte kolla hur det ser ut i frysen. tror att det har tidnas upp o kommer nu att frysas igen. har för mig att det inte är så bra att sånt händer. men i jag har nog ätit värre saker än upp tinat o nerfryst igen här under dom senaste månaderna!

jag har fått höra att ni har mycket snö hemma. jag tycker inte alls att det är fuskit eftersom jag inte tycker om kyla. jag såg snö i söndags på toppen av mount meru. kollade lite på det o njöt att jag kunde gå runt i klänning i värmen o slippa traska runt i snön.

tack för alla stöttningar jag fick när jag skrev det senaste inlägget. innan jag åkte hit bestämde jag mig för att om jag får ett barn att skratta om dagen skulle jag vara nöjd. men det var inte så lätt. men igår när jag hade lektion så kom en liten kille fram till mig o såg lite ledsen ut. jag bestämde mig för att han borde få en kram o sen log han o hade svårt att lämna min sida. han stod till o med kvar när jag satte mig i bilen för att åka hem. det är såna händelser jag måste tänka på. o sen alla dom där gossarna jag bråkade med på lektionen så att dom skrattade så vi fick ondaögat från klassen som blev störda brevid!
jag brukar ha engelska lektioner, men igår blev det alltså matte. mina matte lärare skulle nog ha förbjudtit detta att ske då jag inte är någon vidare matte människa. men jag hade mina glansdagar i det ämnet oxå. under låg o början av mellanstadiet. o som tur var så är inte barnen som jag hade igår äldre än 8år så mina kunskaper räckte till. 

idag är det bara en vecka kvar tills mina syskon o sanna kommer!