Sara i Tanzania

Idag är jag hemma o är sjuk. Inte så där sjuk sjuk, utan magen har fått sig en törn.  Mår illa mest hela tiden o magen värker, men det är väl bara att vänja sig. Det kommer antagligen att bli värre någon annan gång.

Igår skulle vi möta upp några nere vid gaten till stationen där vi bor klockan 8. Svennar som vi är var jag, elin o jacke där klockan 8, klockan kvart i 9 kom våra vänner. I love african time, det är så avslappnade, måste komma in i det själv också bara. Vi trodde att vi skulle åka till ett collage för att se hur det går till på ett sånt, här i tanzania. Men ack vad fel vi hade. Vi åkte ut till masajland med våra icke så mycket engelsktalande vänner för att starta home bank ute hos masajerna, som inte heller talar så mycket engelska utan deras språk masaj. Så under 2 till 3 timmar satt vi o lyssnade på swahili o en gubbe som översatte det till masaj. Vi fattade ingenting, men det gjorde faktiskt inte så mycket. Känslan av att sitta tillsammans med 30 masajkvinnor o deras bebisar plus några män är en cool känsla. Vi kastade också lite boll med två av männen medans vi kollande på giraffen som stod o åt lite löv. Jag tycker väl inte om djur sådär mycket. Men giraffer är något av det coolaste djuret jag vet. Så ologiskt byggt, fattar inte hur den kan ha koll på benen o halsen. Jag fick till och med se den springa. Det ser ut som det går i slowmotion o det är så vackert!

När vi skulle åka tillbaka hem så bestämde jag att nu var det dags för mig att köra. Sagt o gjort satte jag mig bakom ratten på moster trucken vi har som bil o upptäcker att vi inte har diesel så att vi kommer komma hem. Men det var ju bara att köra på, vad annat skulle vi göra mitt ute i ingenstans? Eftersom jag har haft en duktig lärare som har lärt mig att köra miljövänligt så la jag i den högsta växeln som orkade dra fram bilen för att snåla så mycket som möjligt. O vi lyckades komma till något ställe där vi kunde fylla på bilen med ca 2liter eller nått sånt så vi skulle klara oss till en mack i ngramtoni. Medans vi tankade hoppade en kille upp på flaket för att få lift. Det är inte så otäckt att köra på vänster sida som jag trodde att det skulle vara. Det jobbiga är att ha koll på allt runt omkring so kan springa ut i vägen, barn, vuxna, getter, kossor, åsnor men värst är som andra bilisterna! Vi klarade oss fram till en mack så vi tankade på o skulle köra hem våra vänner. Deras hus låg inklämda i dom trångaste gränderna som jag har skådat. Man jag fixade utan att repa bilen eller köra på något barn som sprang runt! När det väl var dags att åka tillbaka till stationen hade solen gått ner o det var mörkt. O här blir det mörkt. Alla bilar man möter har helljuset på, det går människor utan reflexer över allt som man knappt ser, o det är vägbulor lite här o där. Men jag klarade det! Jag är grymt stolt över mig själv!

Nä nu ska jag bädda ner mig igen. Elin o jacke är på en skola o har något, vet inte vad dom bestämde sig för o sen är dom hembjudna på mat. Vet inte när dom kommer att återvända hem till mig. Men antons(en annan pmuare som bor med oss o kommer från habo, ska stanna här i 4månader, jobbar som snickrare) arbete ligger brevide vårat hus så han kommer o går lite nu o då så helt själv är jag inte!

Systeryster! Snart kommer jag skriva mindre, men just nu är ju allt så nytt!

Over and out