Sara i Tanzania

elin känner sig påhoppad av mig o tvingar mig att nu skriva ett nytt medelande. jag fattar inte varför hon känner så men men om hon mår bättre av att jag säger att tvättmaskinen nu är helad o att det inte berodde på att hon tryckte in för mycket kläder så får jag väl försöka glädja henne. robert kom hit o såg hur den hoppade o frågade oss om vi hade tagit bort säkringarna som håller fast trumman under transporten.. öh.. nej de har vi inte gjort eftersom vi inte visste att man skulle tabort nåt eller att det ens satt når som inte skulle sitta kvar när man tvättar. så nu står den på sin plats under hela tvättningen o jag har än en gång blivit övertygad att jag o tvättmaskiner inte hör ihop.

idag fick vi äntligen våran tvättmaskin. när vi kom i september o påpekade att vi inte hade någon så sa dom att den kommer inom kort. än en gång har man fått uppleva kulturkrock, inom kort är inte 6månader i vårat svealand men men nu är den här. vi skulle inviga den nu på kvällen jag o elin. det är en likadan som vi har hemma i mitt hus så jag tyckte väl att något om den borde jag ju kunna. men mina kunskaper om tvättmakineri är inte höga. mamma försökte att lära mig att tvätta en gång. jag hade med papper o penna för att anteckna vad mor sa men jag har inte gått ner till den o tvättat efter det. jag har stängt av den ibland när jag ser att det står end på den men annars så överlåter jag detta uppdrag till dom som kan det bättre. men idag när elin lastade in så tyckte jag att det blev för mycket. elin kollade på mig o sa, nej du sara man kan ha hur mycket som helst. o eftersom jag inte vet så mycket så gav jag upp, även om jag kom med bra anledningar om varför man inte ska fylla den så mycket. men nuni slutet när den skulle centifugera(ingen anning om hur det stvas eller vad det heter på riktigt men det låter något liknande iaf..) så hoppade den överallt. den hoppade verkligen ut på golvet sen in i dushen o vidare. jag tror att det beror på att det är för mycket kläder så när det slår mot väggarna inne i maskin så hoppar den. kan det va så? jag vet inte men jag hoppas att det beror på det. för då kan jag ju nåt om maskinen! o det vore ju tråkigt om den var trasig redan första dagen...

vi bodde i delen närmast hitåt.


dasset

dasset inifrån
en ödla som har dött...
bild från huset över fälten
har malaria undervisning för mannen i vit mössa o hans familj
när vi va ute o åkte i en by stötte vi på ett arbetslag som jobbar på åkrarna samtidigt som dom dansar o sjunger till killen som spelar på ett konstigt instrument. o eftersom dom va ett lag så hade dom ju på sig det bästa fotbollslagets tröjar,ARSENAL! här grävs det en bättre väg för att kunna komma ner o över den lilla floden som korsade vår väg. från en av byarna vardagsrum/hall/matsal/förvaringsutrymme i detta tält sov jag o anna för att slippa 1 sova direkt på jordgolv, 2 för att slippa alla djur, 3 för att inte få alla fallande cement på sig. badrumet, man var tvungen att stå på plankorna för att slippa stå i gegga när man hällde vattnet över sig.

igår kom jag äntligen tillbaka hem till vårat lilla hus här på stationen, efter att farit runt i tanzania. det har blivit över 200 mil jag har åkt på 2 veckor. så jag har fått sett nu en del av tanzania i alla fall.
vägen hem tog en timme längre än planerat. eftersom en lastbil hade bestämmt sig att lägga sig på tvären över vägen. inte så planerat om jag får säga vad jag tycker. men men alla är ju inte lika planerade som mig. o eftersom polisen inte har läst igenom boken om hur man ska dirigera trafik så blev det kaos på hög nivå. jag o hanna (nyman) funderade ett tag på att gå ut o hjälpa poliserna. men då skulle dom antagligen bli väldigt arga o skapa ett ännu större kaos. men förbi kom vi efter ett tag o när vi närmade oss kilimajoro så fick vi se båda topparna stråla i solen, ett vackert berg är vad det är.
dagarna i bagamoyo har varit bra. det har varit härligt att träffa alla andra svenskar som befinner sig i landet. solandet har det tyvärr inte blivit mycket me så jag känner mig väldigt blek o trist just nu, måste komma på hur jag ska bli brun o fräch innan jag kommer hem.
på hotellet vi både på så var det överbokat med människor så vi praktikanter skulle bo i det sk africa house. o det var precis vad det va! det var ett pinnhus med lera, sådär på betonggolv o madrasser sov vi under myggnät. nu känner jag mer än någonsin tacksamhet över att ha en säng här hemma. jag fick även uppleva en orm, gör STOR spindel o andra vidriga insekter på hotellet. det är ju typiskt att jag av alla måste se ormen.
när jag kom hem trött o sliten så möts jag av ett hus med 5 tjejer i som ska bo här några dagarplus pappa o en blåslagen mamma. hur mamma har fått utseende som en tvättbjörn beror på att hon ramlade på emigration office i kenya. lyfter man inte fötterna när det kommer kanter så faller man o det har mamma nu oxå upptäckt. med mamma o pappa kom påsar med godis o annat, väldigt trevligt, o tack bengt för kortet!
nä nu ska jag va en duktig dotter o umgås med föräldrarna som är utanför huset.

på torsdag ska vi infinna oss i bagamoyo där missionärsdagarna sak hållas. redan imorrn åker vi mot staden med övernattning i mgorgor..eller kanske en annan stad som låter likadant det är lite svårt detta med namn tycker jag. skulle ju underlätta om allt va på svenska. när ska man komma på detta egentligen? jag har ju kommit på det för längesen när ska alla andra i världen vakna upp o inse detta oxå? detta med språk är ju något som kan få alla att bli förvirrade. speciellt när man befinner sig i ett land med över 130språk(som det finns här i tanzania, stamspråk). jag försöker att få till min gansak så obefintliga swahili när ajg möter människor o har glänst lite med att jag kan 2hälsningsfarser på kimasai o säga tack. kunde ett tag säga giraff o bra men det föll ganska så snabbt från mitt minne. men det hjälper inte så mycket att kunna dessa fraser när man befinner sig i en del där man har svårt att få tag i masaier att glänsa för, typiskt!
i byarna vi va i förra veckan fanns det 3stamar. o det betyder ju givetvis 3 olika språk. förvirringen var stor i mitt huvud när alla försökte lära mig hur man hälsade o svarde på alla dessa språk. det var någon gång man skulle svara något som likande "hurmårdu" o till något annat skulle svara "isajak". eftersom jag aldig höll reda på vilket språk som hörde till vilken stam eller vilken stam som människorna jag träffade så lyckades jag aldrig svara rätt. kunde man inte nöja sig med dialekter som vi har? varför ska man va så speciel att man måste ha ett eget språk. detta kommer jag inte ge så mycket tid att grubbla över men antagligen bli frustrerad o irriterad dom gångerna jag stötter på detta problem. tur att det räcker med kimasai o swahili i arusha. 
men det var ju inte detta jag skulle skriva om utan dagarna som kommer. det ska bli väldigt gött att ligga på stranden någon timme varje dag(hoppas jag att det blir iaf), träffa massa härliga svenskar o må gott. det kommer ju verkligen bli en kontrast till förra veckans boende med detta omfamnar jag mycket kärlek o glädje. bara det inte kommer nån med ett annat språk som vill lära mig ännu fler fraser.....

jag vet inte om jag kommer att ha så mycket tillgång till internet nu under dom närmaste dagarna, på måndag tänkte jag iaf lägga upp bilder från dagarna i itumba, för då är jag tillbaks i arusha o min mamma o pappa är där när jag kommer dit!     

vad kör han i egentligen det går ju skit snabbt! akta trädet! se uppför stenen, vart tog vägen vägen? akta kossorna o getterna o akta ormen, nä gasa! kör ihjäl den, skit oxå den hann undan, akta majsen o barnen. oj då vi kör visst bara i 40 o här kommer det en å i våran väg......

jag har spenderat 7dagar i byn Itumba. där har hanna o marrku en utgångsplats för byarna som dom jobbar i. huset sak jag nu försöka beskriva för er, jag kommer lägga upp bilder. men det får vänta tills nästa vecka då jag är tillbaka i arusha för här går internet SAKTA!
2 sovrum, väldigt små! plus en "hall". detta hus är av tegel med plåttak golvet är trampat jordgolv(praktiskt på det sättet att man kan spilla väldigt mycket vatten överallt för det sjunker ner. men för det mesta bara jobbigt!) när vi kom dit var det inte tegel ända upp till taket med det blev det i torsdags vilket bidrog till att inte så mycket mygg kunde komma in. det finns ingen el i huset eller vatten. när man ska gå på toa får man gå ut till det lilla dasset som har ett hål i golvet, vill man tvätta sig går man in i det lilla rummet som är badrummet. jordgalv(vad annars?) med två plankor man kan stå på för att inte bli helt geggig då man häller vattnet över sig, det är inte praktiskt med långt tjockt hår när man bor så!
jag bodde i ena rummet med en av medarbetarn till hanna o marrku, hon heter anna. vi bodde i ett tält inne i rummet för att skydda oss mot myggen plus dom andra djuren, o från cement som faller i från väggarna lite nu o då o för att inte behöva ligga på lufftmadrass direkt på jorden. jag är inegn camping människa, jag hatar dass o är väldigt bekväm av mig, så mamma o pappa va stolta. men detta innebär icke att jag kommer tillbringa mer tid i sommarstugan även om det är rena lyxen mot detta.

i måndags när vi va på väg till huset så frågade jag hanna en enkel fråga dum som jag är(man ska aldrig fråga det man fruktar mest! kom ihåg detta!) är det mycket orm här?(hur dum får jag va?) inte mer än runt huset i nzega svarade hon lungt. vi har haft ormar i båda husen 2 gånger, men här(itumba) var det innan vi fick dörrar på huset. hmm.. inegn bra start, det finns alltså ormar på båda ställena, hur ska detta gå? jaja jag överlever nog..eller..
dassets dörr gick inte ända ner till marken märkte jag direkt alltså kan ormar komma in där o gömma sig, detta är icke bra. bestämde mmig dirket för att varje gång jag går in där ska jag kolla alla hörnen, o precis undet tacket på brädorna eftersom ormar säkert kan slingra sig upp där, bra ide! först besöket gick bra. senare på kvällen när jag kom p åatt jag behövde gå igen så var det kolsvart ute. gick till toan med ficklampan i högsta hugg kollade noga på marken där jag gick inget, kollade i alla hörnen, inget uppe på listen inget, så för utom kakerlackor o andra flygande saker var det säkert när ajg plötsligt hör något väldigt oroväckande över mitt huvud(tur att jag redan var i kissposition!) jag vet egentligen att aormar inte kan slingra sig i taket, eller? men mitt hjärta började slå i det snabbaste tempot det kan slå i, jag kollar upp o ser en stor geckoödla. pustar ut jag har vant mig vid dessa ödlor så dom är det okej med, det får va hur många ödlor,spindlar, kakerlackor som helt där inne så länge jag slipper se ormar. efter denna upplevelse kom jag fram till ännu en sak, aldrig gå dit i mörker, detta innebar att jag inte gick dit mellan halv 8 på kvällen tills jag vaknade på morgonen. kissnödiga nätter var något återkommande men jag slapp se ormar där inne iaf!
men slapp jag se dom helt? nej, i tisdags när vi skulle ut till en by såg vi en som slingra sig över vägen (ormarna här är GIFTIGA) jag mådde inte så bra av denna syn o lite senare på dagen såg vi en till. happ.. det är bara att bita ihop sara, du kommer klara detta! mer ormar än så blev det inte till min glädje men idag när vi skulle åka hem så såg jag något konstigt som låg på vägen o när vi kom närmare så va det en STOR varan. o då berättade hanna att dom har haft en sån i huset en gång oxå. tur att jag inte visste det innan. plus att hanna en morgon frågade om jag hade hört hyenorna på natten, snälla nån då, finns det inget slut på hemskheterna?!

kanske ska berätta vad vi gjort, dom arbetar med by hälsoprojekt vilket innebär att dom undervisar ett viss antal människor i byar om sjukdomar,mat osv som dom i sin tur går runt i olika hus o undervisar. vi var i 4 olika byar för att kolla upp hur det gick för lärarna o för att gå med när dom undervisar hos olika familjer. ibland är det lite svårt att komma fram till byarna vi skulle till. ibland vet man inte vart vägen är utan får stanna till en stund för att se vart det ser ut som om det skulle ha kunna varit en väg nån gång där det nu är gräs. eller att det kommer en å som man först måste gräva lite(inte jag dåjag fotade!) för att det är för brant ner i vattnet o hoppas på att bilen inte fastnar på botten. men markku klarade även det galant.
att ha bott som jag har bott nu har varit jobbigt men väldigt intressant. tror inte att jag frivillgt kommer välja att bo så igen men jag har inset att jag kanske inte är så klen iaf. men jag njuter något väldigt nu när vi är tilbaka i ett riktigt hus med toa inne(så man vågar gå när man behöver) o man kan tända lampor istället för oljelampor o ficklampor.
jag har varit med om väldigt mycket mer. men är trötter så jag orkar inte rapportera med denna gång, men avslutar med att säga. jag är grymt imponerad av hanna o markku som lever så här en vecka i månden, jag förstår inte hur dom klarar av det!

idag fyller min mamma år, grattis! var en duktig dotter o ringde henne i morse innan hon gick till jobbet.

försöker att packa. men problemet är ju att jag inte vet vad jag ska packa. för att jag vet ju inte vad jag ska göra. hmm.. bäst att jag packar med mig allt!... eller? ska i alla fall va smart o packa med ett ombyte i handbagaget ifall någon tycker att min väska ser dyrbar ut o vill ta med den hem till sig. men det får dom ju inte såklart, tänker sitta o ha spann p åden varje gång vi stannar för att släppa på o av människor. o ser jag någon som tar min väska så säger jag till på skarpen o ger det onda ögat. känns som om jag kommer klara mig väldigt bra. har även kommit på att jag fick ett litet överfalls alarm av min vän lotta innan jag åkte hit som hon tyckte att jag skulle använda mig av, kanske att man ska ta med det nu när jag far själv?! tack lotta för de!
nej sanna, det finns inga toaletter på bussen, men saken är ju den att om bussen stannar så man får gå på toa så är det antagligen bara ett hål i backen utan papper så det är därför jag ska ha med eget papper!
elin o jacke ska åka till yong(en nya zeeländare som vi känner) ikväll o kolla på sagan om ringen(den långa versionen, helt underbar film). jag följer inte med för jag vet att det kommer bli super sent o jag ska upp strax efter 4 imorrn så jag bestämde mig för att va tråkig o stanna hemma o packa klart o sova, eller det kanske blir en kort film för mig oxå!

idag har jag agerat lektant till amolike. en underbar kille på 3 eller 4år tror jag. vi lekte med bollar,ballonger(som smällde väldigt ofta dock, han hoppade till varje gång såg skräckslagen ut o sen började han skratta), vi va o handlade ägg o socker o skrattade som bara den. är fortfarande trött för tjena va vi sprang. så det är nog tur att jag får vila på bussen imorrn.

ha det gott, be för min buss resa så hörs vi när vi hörs!

igår gick janne igenom lite tips inför min bussresa.
# om någon bjuder på något tacka nej, det kan innehålla sömnmedel för att sen råna dig.
# det är regnperiod, bussen kan köra fast ta med mycket matsäck, mycket vatten!
# toapapper!
#ficklampa
sen var det nog något mer. men jag måste erkänna att jag är stolt, hade tänkt på allt detta förutom sömnmedel o att bussen kunde köra fast, men jag hade tänkt att ha mycket mat med iaf!
på lördag ska jag ring taxiköraren klockan kvart i 5 så att han är vaken för att hämta mig, känns tryggt!

på lördag klockna 05,30 ska jag infinna mig på busstationen inne i arusha, vilket betyder att jag kommer åka från huset strax efter 5 vilket innebär att jag måste gå upp otoligt omännskligt tidigt. varför? jo jag ska ta bussen till Nzega, en buss reda på MÅNGA timmar. vet inte riktigt hur många men jag tror att det handlar om ca 10-12timmar minst. jag ska nämligen hälsa på Hanna o Markko Väyrynen. se hur dom bor, har de, o jobbar. ska bli jätte roligt! vet inte vad jag ska förvänta mig så jag förväntar mig inte så mycket alls. efter att ha varit hos dom i ca 1 o ½vecka ska vi åka till bagamoyo för att träffa alla andra svenska missonärer/praktikanter från pmu, kanske fårn någon annan organisation oxå, jag vet inte. sen den 28mars åker jag tillsammans med resten av arusha gänget tillbaka hit. då har jag varit på vift länge o då väntar även mamma o pappa här på mig plus andra trevliga kristinehamnare!  det jag nästan ser fram mest emot av allt detta är bilresan mellan Nzega o Bagamoyo. det är väldigt lång.. i alla fall på kartan. o jag älskar att åka bil. avsalppnade(för det mesta) plus att man får se mycket, pappa borde vara stolt över mig!
jag vet inte hur bra internet tillgångar jag kommer ha. jag vet att vi ska vi i byar mellan den 15 till 21(tror jag), så jag vet inte hur uppdaterat jag kan hålla bloggen. men ajg ska göra mitt bästa!

idag åkte lovisa tillbaka till afrikast andra kust, saknar henne redan. snacka om att man har gått mycket under tiden hon var här. i onsdags hade vi en heldag på stan, o då gick vi väldigt mycket plus att på kvällen gick vi upp till hanna o janne. det är inte långt med den är enbart uppförs. i fredags gick vi upp på kilimamto(eller nått sånt heter de, en liten krater som ligger några kilometer bort, jag gick upp för 4e gången så jag tror att jag är nöjd nu...) sen traskade vi vidare till hectors hus som ligger ytterligare någon kiliomet bort. sen var det så i lördags när vi vart hämtade klockan 7 för att ta oss till moshi för att klättra på kilimanjaro. jo vi klättrade visst på berget, inte till toppen men på berget var vi o klättrade. där gick vi o gick vi. jag trodde att jag skulle vilja klättra uppför berget ända upp. men jag ångrat mig. jag tycker inte om att gå i naturen. dels för att jag tror att alla rötter är ormar så jag går o kollar ner i backen hela tiden för att inte trampa på dom(man kan inte lita på guieden att det inte finns ormar.. det är ju inte som om dom har koll på hela skogen!). sen snubblar jag ju på precis allt. inte så att jag faller ända ner till marken. men jag slår ju fötterna i alla stenar o rötter som ligge ivägen, plus att jag trampade snet flera gånger. nä att åka bil är ju mycket bättre. man sitter förhoppningsvist bekvämt o så kan man kolla på saker i lugn o ro utan va rädd att en orm ska falla ner på en. så om det ska bli att nå till toppen på något berg så är det helikopter som gäller för min del. men vi hade iaf en rolig guied, han har jobbat på berget i 20år men slutat att gå till toppen, det vart för tråkigt. han hade en hel del roliga historier att berätta. tex att dom jobbigaste människorna att gå upp med är japaner, det var faktiskt en som dog en gång när han gik med några. för han vägrade att lyssna, denna historian tillhörde inte till dom roliga kanske jag ska tillägga...
på andra sidan vägen från stationen(nu pratar jag om här jag bor, om ni inte hängde med på det) finns det en stor åker. o den skulle vi gå runt för att kolla på solnergången o få en liten promenad. men solen gick ju inte ner när vi gick runt den utan stannade bakom några moln. men precis innan vi skulle gå tillbaka in på stationen så kom solen fram för att ge oss en underbar solnergång. men elin ville inte ta ett varv till runt åker så jag o lovisa fick traska själva. o vilken solnedgång vi fick. vi satte oss i gräset, försökte unvika alla olika sorters djurbajs o kollade på alla olika färger som himlen lyste upp i o hälsade på alla människor som var på väg hem från marknaden med åsnorna. sen kom det en man som mådde lite för bra tror jag.. han pratade lite väl osamanhängande o skulle klappa oss på huvudet helatiden, dra mig i hästsvansen o så stampade han på lovisas stakar fot.. ja hon kanske inte fick den trevligaste upplevelsen av masajer.. men jag sa att dom flesta är trevligare än så, hoppas att hon inte dömer alla efter honom....

igår hade vi en hel dag inne i stan. vi skulle vissa våran vän lovisa hur det ser ut, tror att hon blev lite imponerad över staden, eller jag vet egentligen inte. men jag tycker i alla fall att hon borde bli de. det som är väldigt coolt är att jag hittar så grymt bra i den. vill du veta vart man hittar dom bästa t-shirtsen med roliga tryck på så vet jag vart det ligger. vill du ha en go milkshake utan att bli dålig i magen, fråga mig. vill du ha träskulpturer hos en trevlig försäljare, i'm here for you! hitta till buss stationerna, hitta labbet om du är sjuk o vill veta vad felet är, bästa stället att köpa mango, trevligaste indieresturangen, ask me! nä nu låter jag kanske lite självgod, men det är faktikst en ganska så befriannde att kunna gå runt på stan o veta vart man ska gå när man vill ha nåt. nu sak inte du robert ställa massa frågor om vad jag hittar konstiga saker. utan glädja dig över att vi inte går vilse, (föresten,, ligger mat affären som anette handlar på mellan stadion och rondellen med frihetsmonumentet) för i såna fall hittade vi dit igår). igår var vi oxå lite kulturella. vi va på ett museeum. handlade om när arusha blev självständigt o när man enade fastlandet med zanzibar. fråga inte vilka årtal de va, för jag kommer inte ihåg. men början av 60talet blev man självständiga, mitten enade man ön med fast landet o 67 skrev man på något arusha papper,,, tror jag att det var. jag tycker bättre om museeum med mer bilder o mindre text. för då är det baar avslappnade, nu behöver man ju koncentera sig.
på lördag ska vi på äventyr,, jag,elin o lovisa ska bege oss till moshi för att klättra på kilimanjaro! ojojoj kanske ni tänker hur ska detta gå? jo vi åker dit på morgonen o hem på kvällen. vi ska bara gå en dag i regnskogen som är i början på  berget. jag kommer inte betala dom höga summorna det kostar för att plåga mig själv upp till toppen. men om någon där hemma vill betala för klättringen så går jag upp, det går även bra att ge bidrag till en klättring uppför mount meru, mitt berg! jag vet inte om vi ska ha guied, hört att man kan gå vilse. men egentligen hur svårt kan det va, om man inte vet vart man är går man ju åt det hållet där det går nerför. det är ju ett berg, antigen går det ju uppför eller nerför. 
håller just nu att planerar en annan utflykt, men jag säger inget mer för allt är inte klappat o klart. men det kommer verkligen bli ett äventyr detta. tror jag iaf!